Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Filmens suggestiva faror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den grova situationskomiken, sprattelgubbshumorn,
cirkus-ciramatiken, det burleska, groteska, med få ord Chaplin, Fatty,
Harold Lloyd, Mack Sennett m. fl., är också den genre, som
kinematografindustrien med förkärlek odlar. Jämte mycket av
menlös och roande natur produceras emellertid åtskillig rent
av vedervärdig uselhet. Det franska skämtlynnet och det
amerikanska i deras sämsta form fira i filmen verkliga orgier.
Censuren sörjer visserligen för, att vi förskonas från det allra
värsta. Men vad sägs t. ex. om följande äldre röda, d. v. s.
för barn tillåtna filmer Den första cigarren, Den indiskreta
kikaren, Pierrots hallucinationer (Pathés), utmärkande sig
för osmakliga händelseförlopp eller vansinniga svartsjuks- och
vredesutbrott, som gå ut över hemmets bohag m. m.? Genren
odlas fortfarande om än i mindre utsträckning. Äro icke
dessa redan ur smakfördärvande synpunkt skadliga nog? Mot
sådant står censuren så gott som maktlös. Om även den
sedliga skadan kanske ej är så anmärkningsvärd, kunna dock
icke smaklösheter som de ovannämnda försvaras. Det finns
heller inte rimligtvis något skäl, varför vi svenskar tåligt skola
ta emot, vad utlandet i den vägen behagar överhopa oss med.
Slagsmål, misshandel, boxningar, raseri, vansinnesutbrott,
kräkningar m. m. äro icke lämpliga att pä barnasinnet inympas
från den komiska sidan, nej, icke från någon sida. Den satir
ocli den ironi, för vilka dessa filmer ofta kunna vara uttryck,
uppfattas icke heller av barnen så, som filmförfattaren
möjligen avsett.
Följande provkarta på filmdramatiska alster, plockade ur
högen, ger emellertid en vältalig föreställning om arten av
den andliga kost, som bjudes pä våra biografer: Syndens
frukt, En orolig smekmånad (röd), Kvinna mot kvinna (gul),
New Yorks mysterier (gul), I pytonormens våld (gul),
Morfi-nisten (gul), Dödsdansen (gul), Lögnen, Inkräktarna (gul),
Fädernas missgärningar, Pestens offer (1913), Sfinxen (1913),
Kvinna vad är ditt pris?, Scenens lejon eller grevinnans
älskare, Laglös kärlek, modern skildring i två akter, Ur världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
