Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Olika förslag till bekämpande av biografväsendets dåliga inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fråga på dagordningen. I Tyskland särskilt, där pedagogiken
alltid stått i hög kurs, har man inom undervisningskretsar
synnerligen grundligt behandlat frågan, och ingenstädes har
biografspörsmålet rönt en allvarligare uppmärksamhet än där.
Intet land har heller en rikhaltigare och förträffligare litteratur
på detta område. I det fallet har Tyskland verkligen varit
ett föregångsland.
Som ett typiskt uttryck för det sätt, varpå man i Tysklands
pedagogiska kretsar betraktar frågan biografen och ungdomen
må följande upprop av professor Sellman i Hagen tjäna:
Kinematografen och ungdomsvården.
Kinematografen är en härlig uppfinning som förtjänar vår stora
beundran. Icke förty har den tyvärr i den form, vari den ännu oftast
uppträder, visat sig motverka de strävanden, som satt sig barnens
och ungdomens skydd och vård till mål.
Ungdomsvården vill föra barn och ungdom ut i skog och mark
till lek och idrott för att sålunda fostra ett starkt och friskt släkte
med kraftig kropp och starka lungor. Kinematografen däremot
kvarhåller i timtal barn och ungdom i kvava och av dålig luft uppfyllda
lokaler, som göra hyn blek och bröstorganen trånga.
Ungdomsvården vill göra vår ungdoms ögon skarpa och klarsynta,
sä att den med framgång må kunna vara verksam vid allt det
arbete, som väntar densamma och segerrikt kunna genomkämpa
kampen för tillvaron. Kinematografen däremot skadar på ett
kännbart sätt det uppväxande släktets synförmåga, emedan filmens
flimrande är skadligt för ögonen, särskilt när föreställningarna räcka i
timtal.
Ungdomsvärden vill härda nerverna hos våra pojkar och flickor,
så att de i framtiden må bli i stånd till att bära arbetets och yrkets
besvär och mödor. Kinematografen däremot gör de unga nervösa
och irriterade, så att de lämna förevisningarna alldeles förstörda
och uppjagade.
Ungdomsvården vill fördjupa allt bildningsarbete och fylla det
med en god anda, erfiedan ytlighet och andefattighet redan överallt
framträda i det nationella livet. Kinematografen däremot befordrar
det andetomma och ytliga genom sin mångfald och genom allt det
själlösa innehåll, som den bjuder på. På »bio> handlar man efter
den maximen, att den, som bjuder mycket, bjuder alltid något och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
