Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Några reformsynpynkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungdomsbiografer i verklig mening, naturligtvis även med den
uppgiften vid sidan att bereda god och bildande förströelse.
* * *
Vilken av ovannämnda metoder som kraftigast skulle befordra
fil mens reformering, är kanske ej så lätt att säga. Censurens
skärpande kan ju befinnas lämplig och nödvändig vid sidan
av de andra. Den lokala censuren måste däremot anses vara
en mindre tilltalande väg. Koncessionssystemet har i sin
effektivitet en oneklig styrka, men en svaghet i det tvång,
som den pålägger biografverksamheten och som skulle kunna
tänkas leda denna i ensidiga riktningar och även utöva en
förlamande inverkan pä en lovande och blomstrande industri.
Alternativen 4 och 5 torde nog ur många synpunkter få anses
vara de mest tilltalande för ett folk, som älskar den lagbundna
friheten och vet att inordna sig under denna. Ty så visst
som varje konstnärligt skapande verksamhet kräver största
möjliga frihet — och den biografiska verksamheten måste ju i
viss mån anses vara konstnärligt skapande, om även ej i
samma höga mening som den sceniska — så visst bör även
filmen ha rätt till utveckling i möjligast fria former, d. v. s.
inom de gränser, som den goda smaken och sunda moralen kräva.
Lyckligast vore dock, om fackets män själva insåge och
behjärtade nödvändigheten av filmens reformering och själva
toge reformarbetet allvarligt om hand.
Nöjesprogrammen behöva visst icke i och för sig själva
vara av ondo — långt därifrån. Människorna behöva
förströelser som glädjande inslag i tillvaron. Men vore det
icke lika lätt att giva dem en god och ädel förströelse som
en dålig och enbart nervkittlande? Varför koncentrera
verksamheten pä sensationsdramerna, bov- och kokottfilmerna, då
det finns så oändligt mycket bättre och njutbarare?
Edison har ju påpekat filmens stora betydelse som en
spridare av kunskap och särskilt pointerat den lätthet att
inhämta kunskap, som beredes folk genom filmen som
förmedlare. Man behöver ju bara se och taga empt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
