Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 55 —
Marie, det som begynder saa: „Tyst, för all
del tyst! Det sumar öfver mit hufvud. Det
måtte vara en humla, som kommer flygande.
Nej, stilla bara! Känn en sådan doft! Så
sant jag lefver, är det ej abrodd och lavendel
och hägg och syren och pingstliljor!"
Efter denne stemningsfulde ouverture
kommer saa det mærkelige udbrud med alle sine
rare gloser: „Kära vänner! Bland allt godt
jag önskar er vill jag först nämna — ja besvim
nu ikke af forbauselse — „en täckbåge och ett
roskvarter. En stor, ranglig, gammaldags
täckbåge med nötta gängor och kantstötta trissor,"
(man skulde tro, man læste hebraisk!) „önskar
jag er, en täckbåge för vintern och ett roskvarter
för sommarn!"
Kära vänner, siger jeg ogsaa, ved dere,
hvad en täckbåge er for noget? Jo, denne
ting, som vor kjære Selma Lagerlöf først og
fremst ønsker sine venner, det er en —
broderramme ! Kom og sig, at hun ikke er søt! Men
täckbågen hendes vil jeg ikke ha for aldrig det!
Sidde der „för vintern" og sy bitte, bitte smaa
sting i en „täckbåge", og endda tilogmed være
forvisset om, at det er dette, man først og fremst
skal ønske sine venner her paa jorden! Nei —
saa fromme var nok bare forna tiders kvinnor!
Men søt er fortællingen om mamsell Marie;
thi det dufter fra „roskvarteret", og det summer
og surrer af humler; og alt dette gjør os saa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
