Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Främmande trosbekännare.
1. Reformerte och katoliker 1686 — 1718.
Yi hafva sett, huru ringa frihet i religiöst afseende var
medgifven främmande trosbekännare enligt kyrkolagen och
gällande religionsstadgar. Men om också lagarna voro öfver höfvan
stränga, så hade det visat sig, att de dock ej voro oantastliga.
Det hade ej kunnat förebyggas, att det tillfälle främlingarna
ägde att i ministerkapellen få deltaga i en högtidligare
gudstjänst tillsammans med trosförvanter ofta emot stadgarna
begagnades af såväl katoliker som reformerte. Hvad som i detta
afseende upprepade gånger öfverklagats och ledt till de ofta
förnyade förordningarna, fortfor alltjämt, och i själfva
verket visade öfverheten stor benägenhet att blunda för dylika
öfverträdelser. Detta gäller särskildt i afseende på de
reformerte.
Vi äro nu inne i tiden för upphäfvandet af det nantesiska
ediktet i Frankrike och för Jakob II:s förföljelser mot de
reformerte trosbekännarne i England. De våldsgärningar och
grymheter, som åtföljde den förra lika okloka som oberättigade
regeringshandlingen, föranledde en stark emigration, som beröfvade
landet en god del af dess idogaste och kunnigaste befolkning,
hvilken i andra länder sökte sig ett nytt fädernesland, hvarvid
äfven Sverige uppsöktes af en del sådana flyktingar.
Kättar-förföljelserna i Frankrike såväl som de religiösa förhållandena i
England gjorde, att prostenstantismens sak syntes från Horns
sida farligt hotad. Detta måste äfven i det mest exklusivt
lutherska land göra regeringen böjd för att inleda en försonligare
religion spolitik gent emot de reformerte, ty det var af behofvet
påkalladt, att de båda protestantiska kyrkorna höllo fred och
lefde i endräkt med hvarandra för att kunna motstå den gemen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
