Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
urskulda sig med att de ej vetat af något förbud, och att de
ej kunnat tänka sig annat, än att de ägde tillstand att
förrätta sin andakt på sätt som skett, då man på så lång tid
inte hört af något åtal för sådant, hvadan de hoppats, att
det skett med k. m:ts »allernådigste tolererande». Dessutom
åberopade de sig på att de, som vid ett par föregående tillfällen
blifvit anklagade och dömde, befriats af k. rn:t från böterna.
Några androgo till sitt försvar, att de äfven besökte de
lutherska kyrkorna och läto uppfostra sina barn i lutherska läran.
Då de emellertid ej kunde neka, att de deltagit i främmande
gudstjänst, dömdes de anklagade till 100 dir s. m. böter
hvardera.
De bötfällde ingingo till konungen med en böneskrift,
hvari de beklaga, att de och deras förfäder allt ifrån
reformationstiden varit förföljda af den kristna församlingens bittraste
fiende, påfven, »och så kruelt och mer än tyranniskt trakterade»,
att många fått sätta lifvet till »igenom eld och vatten, galge
och stegel samt alla andra outsägliga plågor». De hade därföre
tagit sin tillflykt till främmande evangeliska länder. Med tanke
på hvad Gustaf Adolf gjort för religionsfriheten, och att Sverige
åtagit sig vara en af garanterna för den westfaliska freden,
hade många uppsökt detta land i hopp att här få åtnjuta
samvetsfrihet och obehindrad religionsöfning. »Nu är det fuller
sant, att vi tid efter annan fått höra, att några plakater varit
gjorda i de framlidna konungars tider, som sedermera åtskilliga
gånger blifvit renoverade, hvaruti rättvisligen förvisas
påfve-dömets och papisternas olidliga afgudatjänst utur Sveriges
rike och alla dess underliggande provinser». I dessa
förordningar hafva väl äfven de under namn af kalvinister blifvit
nämnda; de hafva dock alltid lefvat i den förhoppning, att de
endast »utaf en politisk raison blifvit uti samma plakat indragna,
på det att alla papistiska potentater, med hvilka Ed. k. m:ts
rike då antingen var uti allians eller eljest god förtrolighet,
intet skulle blifva däröfver alarmerade, så att förmodligen
meningen skall likväl aldrig varit, att de evangeliskt reformerade
uti samma rang med papisterna skola konsidereras». Vidare
framhålla de, huru de reformerte öfverensstämma med
luthera-nerpa i de vigtigaste läror. De hade 1684 fått k. m:ts
tillstånd att församlas »med åtvarning, att vi oss väl och
kristligen skulle komportera, det vi efter förmåga och bästa förstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
