Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMERSKOLLEGIl FÖBSLAO.
45
gjord, dock höll man före, att en eller annan främling väl skulle
kunna få Hytta in i landet, »allenast att intet många komma på
en gång in eller få fri religionsöfning» 1).
De försök, som vid 1719 och 1720 års riksdagar gjorts, att
inrymma någon större frihet i religiöst afseende åt främmande
trosbekännare, hade sålunda ej lyckats. Tvärt om fastställdes i de
nya grundlagarna allt, hvad som förut var stadgadt om
främlingarnas religionsöfningar. Förutvarande religionsplakat såväl som
kyrkolagens bestämmelser härutinnan fastslogos, hvilka, heter
det om dessa förordningar, »vi också, när ständerna så nödigt
pröfva, vilja — formera och förbättra låta» * i 2). Hvad i dessa
lagar stadgats om de främmande trosbekännarne upprepades
sedermera äfven i prästeståndets förnyade privilegier af den l(i
okt. 1723. — Häri omnämnes äfven konkorclieboken i samma
ordalag som i kyrkolagen. Prästeståndet hade väl önskat en
bestämdare formulering, hvarigenom hela nämnda bok
uttryckligen förklarades såsom symbolisk, men på grund af adelns
motstånd måste man låta nöja sig med kyrkolagens formulering, där
det säges att den antagna läran är i dibro concordi® förklarad :1).
Oaktadt de förra religionsstadgarna i den nya författningen
blifvit fastställda, åtnjöto dock de främmande trosbekännarna, och
nu närmast de reformerte, samma frihet att bevista ministrarnas
gudstjänst, som de hittills faktiskt ägt. Och ehuru
prästeståndet så afgjordt förkastat tanken på hvarje förändring, så var
säkerligen icke heller dess mening att betaga dem denna frihet
vid sidan af lagen4). Anledningen till att man det oaktadt inte
ville röra vid förordningarna, var utan tvifvel, att man fruktade,
att främlingarna skulle missbruka en sådan lagligen dem tillför-
l) Härom se pr. st:s prot. cl. 2, 13, 10 Juni 1720. Sekr. utsk:s prot, cl.
30 Juni, 4, 9 Juli 1720. 2) Försäkr. akt. 1719, 1720, § 3. 3) Pr. st:s prot.
(1. 11 Juli, adelns prot. cl. 18 Juni o. 13 Juli 1723. 4) Frih. Strömfelt yttrar
i sitt stånd cl. 10 Okt. 1723, att man 1719 o. 1720 sökt förmå prästerna
att medgifva handtverkare o. manufakturister af främmande bekännelse en
religiös tolerans. Mpn .allt, det man då kunde obtinera, var det, att de
sade: eonnivendo vilja vi samtycka, men intet bryta vara
roligionsförordnin-gar». Se prot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
