Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med närmare upplysning om de ifrågavarande personerna samt
att gifva dem löfte om k. m:ts beskydd 1).
Då emellertid ingenting vidare åtgjordes under väntan
på de begärda upplysningarna, föredrog kommersdeputationen
frågan för den följande år sammanträdande riksdagen.
Därvid hemställdes till ständerna, om inte detta kristlig
medömkan värda folket kunde tillåtas få här i riket sig
nedsätta, och om icke därtill ju förr ju hellre anstalt göras måtte,
hvarmedelst de ej allenast i deras olyckliga och eländiga
tillstånd finge hugna sig af en säker tillflykt i vårt rike, hvilket
förutom det skulle lända oss till evärdeligt beröm i hela
världen samt bringa med sig Guds huldrika välsignelse, i det man
så kristeligen unnar några för sin evangeliska trosbekännelses
skull förtryckta människor få efter sin samvetsfrihet densamma
öfva». Vidare framhålles den vinst landet skulle hafva häraf.
Deputationen anser det ej innebära någon fara att medgifva
dem en inskränkt religionsfrihet, utan förmenar, att »snarare
förhoppning om deras omvändelse till vår gudstjänst är att
förvänta, hvilket vallonerna, som en stor del af våra järnverk
upptagit och i stånd bragt, med deras exempel nogsamt besanna.»
Deputationen gjorde sig visserligen försäkrad om att
prästeståndet ej skulle.hafva något emot förslaget2). Det visade sig
dock, att detta stånd ej ansåg sig kunna göra något
medgif-vande på trosenlietens bekostnad. Det motsatte sig enhälligt
förslaget. Biskop Svedberg var väl under denna riksdag
närvarande, men på grund af ämbetsbrödernas mot honom visade
misstro och ovilja, emedan han ansågs vara en motståndare mot
det nya fria statsskicket, intog han en mycket reserverad
hållning och deltog sällan aktivt i förhandlingarna3). I
föreliggande fråga yttrade han sig inte alls.
Prästeståndet uttalade sig på det bestämdaste emot den
föreslagna friheten i en vidlyftig skrift, hvarmed det ingick till
medständerna, kallad »Välmenta tankar öfver den frågan, om
flera och främmande religioner måge inom riket släppas och
tålas». Det upprepade häri sina gamla skäl mot förslaget, såsom
att det stod i strid mot landets lagar, samt att till fabriksvä-
l) Se kanslikolldi skrifv. t. k. m:t d. 8 nov. 1722 samt råds. prot. d.
10 Dec. s. å. -) Se »Kommorsdeputls pröt. o. akter 1723». prot. d. 11 Juni,
akt. n:o 24. a) Tottie. anf. arb. II s. 250.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
