- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
58

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vända, biföll k. m:t församlingens begäran samma dag den
in-ingifvits, den 10 Ang. 17411).

På grund sålunda af det af tre stånd fattade beslutet
utfärdades den kungl. förordningen af den 27 Aug. 1741,
hvar-igenom tillförsäkrades bekännare af den »engelska och
reformerta kyrkan», vare sig de redan hafva nedsatt sig eller ämna
nedsätta sig i landet, en fri religionsöfning samt tillstånd att
uti sjöstäderna, kvarifrån dock Karlskrona undantogs, få
uppbygga och begagna egna kyrkor, hvarjämte de hade att »njuta
vårt nådiga skydd och alla öfriga förmåner, hvaraf alla andra
våra trogna undersåtar enligt riksens lagar och regeringsform
sig i underdånighet hafva att hugna. Förordningen kungjordes
allmänt både inom och utom riket. Ministrarna vid utländska
hof fingo befallning att öfversätta den på de respektive språken
för att bringa den till allmänhetens kännedom.

Genom denna förordning vunno således de reformerte en
i religiöst afseende tryggad och af lagen skyddad ställning i
Sverige. Den beviljade friheten hälsades äfven af dem med
tillfredsställelse 2).

Samma belåtenhet visade däremot ej prästeståndet. Under
de närmast följande riksdagarna sökte det Aerfaldiga gånger få
beslutet upphäfdt. Början därmed gjordes redan vid följande
riksdag 1742. Man var till en början villrådig om, hvilket
medel lämpligast borde anlitas för att få frågan underkastad
förnyad behandling, men förenade sig sedan efter samråd med
landtmarskalken och de ofrälse ståndens talmän om att tillställa
ståndens plena ett protokollsutdrag i frågan 3). Häri gjordes
åtskilliga anmärkningar mot den beviljade friheten; särskildt
påpekades, att därigenom väg var öppnad för personer af
främmande bekännelse att erhålla höga, så väl civila som militära
ämbeten, ja äfven att vinna befordran i ecklesiastikstaten, vid

P Puaux, anf. arb. ss. 83, 84. Församlingens böneskrift och k. in:ts
resolution finnas hos samme författare i hans Piéces justificatives 7 o. 8,
ss. ] 80. 187. 3) Den franska pastorn d’Artis skref under d. 31 Aug. 1741 i

församlingens kons. prot. följande: »jSTous avons béni Dieu de ce
commen-cement d’heureux succés, d’autant plus quo cette liberté a été étendue par le
consentement des Etats. Il nous reste présentement de prier Dieu de nous
faire la grace de profiter de cette liberté et de nous inspirer les mesures les
plus propres et les plus effieaces pour la rendre solide». Puaux, anf. arb, s. 85.
3) Af den 9 Okt. 1742, se pr. st:s prot. d. d,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free