- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
61

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ling lämnades i det cirkulärbref, som vid riksdagens slut
tillställdes stiftsstyrelserna x).

Ännu återstod doek en möjlighet. Till k. m:t inlämnades
ett protokollsutdrag af d. 13 Sept. med samma hemställan, som
gjorts hos medständerna genom det senast nämnda
protokollsutdraget. Ståndet påyrkade däri, att om -något steg till
kyrkors och skolors byggande eller annat slikt i favör för de
re-formertes religionsfrihet skulle försökas, det måtte krafteligen
hämmas och förekommas». Prästerskapet ville sålunda göra
gällande, att 1741 års förordning borde anses upphäfd genom
bondeståndets ändrade beslut. Emellertid föranledde detta
yrkande icke någon åtgärd från regeringens sida

Ju längre tiden framskred, desto mindre kunde
prästeståndet hoppas att vinna något med sina protester. Detta
hindrade dock icke, att det allt fortfarande höll frågan vid lif. Så
tillställdes medständerna memorialer i ämnet, eller upptogs
frågan i riksdagsbesvären. Yid 1746—1747 års riksdag ansågs
denna sak såsom ståndets »angelägnaste» ärende, hvarför den
upptogs i § 1 af de allmänna besvären. Här begärdes, att de
reformertes fria religionsöfning skulle inskränkas, och att
hädanefter »de måga med näpst anses, som för världsliga af sikter
söka emot vår fundamentallag att införa någon annan och
främmande religionsöfning». Då ärendet emellertid undansköts af
den deputation, som i första hand hade att taga den under
behandling, beslöts att med ett memorial anmäla detsamma hos
ståndens plena. Prästeståndet ansåg sig hafva så mycket större
skäl att nu söka ändring häri, som icke blott en reformert
församling upprättats i hufvudstaden, utan anmälan under riksdagen

efterlcfvas», Fryxell, anf. arb. d. 36 s. 92. — Pr. st:s prot. utdr. af d. 27 Juli
1743. prot. d. 13 Nov., 18 Deo. 1742, 16, 29 Juni. 13. 27, 29 Juli. 5, 15 Aug..

2, 5 Sept. 1743. Pr. st:s cirk. bref bl. ståndis bref memor. o. koncept. 1 742, 43.
n:o 86. * 2) Pr. st. prot. d. d. Ståndet beklagar sig vid följande riksdag öfver att.
oaktadt dess protest till k. m:t, beslutet om religionsfrihet trädt i kraft, »och
jämväl härstädes midt i själfva residensstaden en sådan reformerad ocli engelsk
kyrka utom ministerns hus och sålunda tvärt emot religionsstadgarna blifvit
till-ämnad och inrymd». Se ståndets mem. t. medständ. d. t Dec. li lu (pr. st:s
bref. mem. etc. 1746, 47. n:o 70). — Förberedelser vidtogos denna tid inom
den fransk-ref. församl. för byggande af egen kyrka, hvartiU tomt inköptes
1748, och som invigdes nyårsd. 1752. Redan i Sept. 1741 började
församlingen fira offentliga gudstjänster i särskildt förhyrd lokal. Puaux, anf. arb. ss,
85 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free