- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
71

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

engelska predikanten »svårligen kunnat komma på annan tanke»,
än att han såsom andra af reformert bekännelse, hvilka vunnit
burskap i riket, vore skyldig att ställa sig landets lagar till
efterrättelse och följaktligen borde, om han i kyrkliga
ärenden företog något mot gällande författningar stridande, därför
varnas och tilltalas i konsistorium. Domkapitlet hade sig
emellertid ej bekant, huruvida ifrågavarande prästman hade
vägrat att i något mål ställa sig sina öfverordnades tillsägelse till
efterrättelse, men hoppades, att om så hädanefter skulle ske,
nämnda stiftsstyrelse ej skulle underlåta »att om behörig
handräckning anhålla eller efter beskaffenhet saken hos k. m:t i
underdånighet andraga». K. m:ts resolution var mera sväfvande.
Det heter däri att, »när I angifven någon viss händelse, vid
hvilken fråga är om engelska prästens foro», så vill k. m:t
däröfver yttra sig 1).

En liknande förfrågan gjordes några år senare af
Stockholms konsistorium. Då de reformerta prästerna i staden hos sina
trosförvanter bestredo prästerliga förrättningar, föranleddes
konsistorium i följd däraf att 1752 ingå till kanslikollegium med
förfrågan, om det hade att från ifrågavarande prästmän liksom
från det öfriga prästerskapet infordra vederbörliga
tabellförteckningar och de lasarettsmedel, som plägade uppbäras vid vigslar
och barndop, samt om desse skulle anses lyda under
konsistorium, så att de hade att inför konsistorium aflägga tro- och
huldhetsed och af detta tillhållas att efterlefva vederbörande
författningar. På denna fråga afgaf regeringen svar2) med
förmälan, att k. m:t med nåd. välbehag upptagit konsistorii
betygade ömhet för ordning och författningarnas efterlefnad och
skulle »hafva ansett konsistorium såsom berörda predikanters
närmaste forum, om det förtroende, hvilket konsistorium med
så mycket skäl äger, här allena borde rådfrågas». Men enär af
de båda i staden varande reformerta församlingar den
holländska vore i ministerns hus, och på den grund »för ministerns
skull och dess rättigheter vid många tillfällen svårt falla torde
att ställa den holländska under konsistorii inseende», och då k.
m:t fann betänkligt att göra nagon skillnad i detta afseende
mellan de båda reformerta församlingarna, så hade k. m:t i fråga
om tabellverket och insamlandet af lasarettsmedel anbefallt

1) Se förut auf. handl. 2) D. 19 Mars 1753.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free