Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Katoliker 1718 1779.
Ehuru religionsplakaten fastslogös genom de nya
grundlagarna vid frihetstidens början, åtnjöto äfven katolikerna en
viss religiös tolerans. De kunde i flera hänseenden öfverträda
förordningarna, utan att några åtgärder däremot vidtogos, något
som så mycket mindre vid denna tid kunde komma ifråga, som
landets brydsamma ställning ålade regeringen försiktighet gent
emot de katolska makterna och deras representanter i landet1).
I den riktningen uttalade sig vid början af den tid, hvarmed vi
nu sysselsätta oss, jusitiekanslern Fehman i kanslikollegium, då
fråga där var före, huru man skulle förhålla sig med afseende
på religionsstadgamas tillämpande* i 2). »Förordningarna . säger han,
»har man för sig, och om man dem skall efter!efva, så lärer
man stöta de här nu varande ministrarna för hufvudet, hvilket
nu för tiden är mäkta laggrant». Dessutom vore också att
befara, att, därest religionsstadgarna strängt tillämpades, komme
lutherska trosbekännare i främmande katolska länder att få lida
däraf, då de främmande nationerna säkerligen skulle komma
att hålla noggrannare uppsikt med dem. Detta vore så
mycket mera betänkligt, som trosförvanter i rätt stort antal funnos
i de katolska länderna. Särskildt hade man därvid i tankarna
sina trosbröder i Wien, därest de sig till ett stort antal hålla
till den lutherska gudstjänsten» hos ministrarna af denna
bekännelse 3).
Vederbörande hade äfven fördrag med att jesuiter
uppe-höllo sig i landet, ehuru k. m:t 1697 anbefallt sin minister i
Wien att fästa uppmärksamhet på religionsstadgan af 1671,
hvari de främmande beskickningarna anmodades att ej låta
betjäna sig af jesuiter, enär sådana ej vidare komme att tålas i
landet. En jesuitisk pater Mützon vistades i början af denna
tid i Stockholm, där han tjänstgjorde såsom dåvarande
kejserlige ministern grefve Freytags legationspräst och i tysthet verkade
för papismens sak. Han förorsakade också stadens konsistorium
i) Det hade också kommit ur bruk att tillställa ministrarna kopior al
religionsstadgarna. -) D. 29 Nov. 1727. se prot. ,}) Kanslikollegii yttrande
i fråga om pater Mützon d. 8 Dec. 1727 (se nedan. Finnes bl. Handl.
rör. kat.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
