Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nit i ämbetet och frågar om anledningen därtill. Det kommer,
säger han, af fritänkeriet, hvilket såsom en farsot utbreder
sig öfver hela kristenheten, som oroas »af dessa i sitt eget
tycke starka, men inför Gud och i sanningen svagaste och
uslaste andar, uppblåsta dårar, inbilska väderhanar, hvilka, då de
icke idas att uppstäda och lysa med sitt vett, i hvad som sant
är, ärligt och rätt är och livad väl lyder, så måtte de göra sig
stora och framför andra prålande med de paradoxaste och utaf
själfva otrons andar i deras köttsliga sinne ingifna och på
deras lösaktiga läppar lagda både tanke- och talespel emot Gud,
sanningen, religion och allt, hvad kristendom heter». Bland
prästerskapet finnas de, som äro hvarken varma eller kalla,
»utan lösa bestrykare, som göra drickekaret och fatet rent
utantill, men lämna allt innantill fullt med rof och orenlighet .
Fritänkeriet och religionsföraktet utgjorde äfven ofta
föremål för det vid riksdagarna församlade prästerskapets
öfver-läggningar. Yid 1751—1752 års riksdag hade Stockholms
konsistorium till ståndets öfvervägande andragit, huru
indifieren-tismen tillväxer, och följande riksdag 1755—1756 förspordes frän
skilda håll klagomål öfver förfallet inom kyrkan 1). Ärkebiskop
Henrik Benzelius ingaf ett memorial, hvari han i mörka färger
skildrar kyrkans tillstånd och framlägger. sina tankar om
botemedlen härför. De finnas, säger han, som oaktadt den
undervisning i kristendomen, som meddelas, »likväl hysa irriga
meningar om Gud och hans gudomliga styrsel, om nådemedlen,
Guds ord och de heliga sakramenten, korteligen som tänka och
tala bakvändt om allt, som hörer till vår sanna religion. Rätt
nu vill bli mode hos våra unga kavaljerer att agera
själfsvål-diga fritänkare. Yi skönja, att ateisteri tager hos oss nog
öf-verhanden, att naturalismus får mer och mer insteg och att
ett beklagligt deisteri sig äfven hos oss börjar fatta rötter, sä att
omtanke att med eftertryck möta en så farlig och uppenbarad
religionsfiende torde också hos oss blifva högst angelägen».
Sär-skildt vore att beklaga, huru de höga och förnäma trampa
kyrklig ordning under fotterna. Han varnar prästerskapet för att
»genom otidig flathet och andra köttsliga afsikter lägga dem
myndigom kyenden under hufvudet, hvaruppå de i sin
syndasäkerhet allt mer och mer insöfvas». På det att gudstjänsten i)
i) So St. kons. förut nämnda riksdagsber. don IG Sept. 1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
