Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drogos från den offentliga gudstjänsten. Önskligt vore därför,
om de. som liöllo enskilda gudstjänster i hemmen, understundom
trädde upp i Guds hus och »i Guds församlings åsyn nyttja de
högv. nådemedlen» samt hölle sina tjänare till trägna
kyrkobesök. Deputationen beslöt anmoda ärkebiskopen att i detta
ärende sätta sig i förbindelse med riksråden samt »med
bevekande ord och på det ömmaste denna prästeståndets innerliga
åstundan anmäla». Yidare borde vederbörande biskopar och
konsistorier tillse, att rätten till sådana privata gudstjänster ej
utsträcktes längre, än hvad i kyrkolagen därom fanns stadgadt.
Ett medel till fritänkeriets motarbetande såg deputationen
i en förbättrad prästbildning. Och här är det en af pietismens
grundtankar, som kommer till heders. Prästkandidaternas
utbildning borde gå i mer praktisk riktning. — I afseende på
barnuppfostran framhölls, att man borde tillse, att särskildt de
för-nämares barn »ej måtte i sina spädare år hafva sådana
tillfällen att insupa giftig smak för fritänkeri och Guds ords
förakt». Vidare anmärktes, att mångenstädes på landet skolor
saknades, och att de högre klassernas barn af sina föräldrar »i
stället för att ledas till Guds kännedom blifva förda till
komedier och andra lustbarheter, hvarigenom deras sinnen efter hand
få afsmak för gudsfruktan och en sann kristendom» 1).
Anledningen till dessa öfverläggningar i ecklesiastika
deputationen gafs af några riksdagsberättelser, i hvilka klagomål
hördes mot fritänkeriet* i 2). Dessutom uppläste kyrkoherde
Haus-volff ett diktamen till protokollet d. 29 Jan. 1765, hvari han
bittert klagade öfver affallet i kyrkoväsendet, särskildt i
Stockholm, och uppmanade sitt stånd att vara betänkt på medel
däremot3 * *). Följden af förhandlingarna dels i den nämnda deputa-
b Eclcl. dep. vid denna riksdag var till hufvudsaklig del sysselsatt
med frågan om »den nu i synnerhet öfverhanden tagande naturalismus,
dei-steri, indifferentismus». Se dess prot. d. i Febr., 9 Apr., 19, 29 Juni, 3 Juli
17G5, 31 Aug. 17GG. Prot. finnes under nio 284 bl. pr. st:s ensk. handl. denna
riksd. -) Så yttrade Upsala kons. i sin berätt., att midt i församlingens sköte
»skola här och där finnas de s. k. fritänkare och religionsföraktare, hvilka,
om de obehindradt få rasa fram uti deras tygelfria tänkesätt, ofelbart torde
i framtiden hota Guds församling med ett uppenbart och mycket större äf-
ventyr än något Separatisten». Se TTpsala kons. riksdagsber. d. 5 Jan. 1765,
n:o 13 bl. ståndets ensk. handl. - Stoc.kh:s kons. preses, kyrkoh. Schrö-
der omnämner, att indifferentismus och naturalismus tilltagit och att äfven
socinianismus låtit förmärka sig. So pr. st:s prot. d. 28 Jan. 1765. 8) Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
