Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. Religionsfrihet för främmande trosbekännare.
\ id riksdagen 177S—1779 framlades af konungen för rikets
ständer flera lagförslag, som dels häfdade den sociala friheten,
dels gingo ut på strafflagarnes mildring och förädling och som
buro vittne om tidehvarfvets hmnanitetssträfvanden1). Frän
ständernas sida åter frambars till konungen ett förslag, hvarigenom
de visade sig uppskatta samvetsfriheten; vi mena förslaget
angående religionsfrihet för främmande trosbekännare. Motion
härom väcktes både i prästeståndet och hos adeln. Tvenne al’
det förra ståndets medlemmar, prostarne Anders Bäckerström
och Anders Cliydenius i) 2), den senare bekant såsom en ifrig
för-fäktare af arbetets och näringarnas frihet, inlämnade hvar för
sig memorialer i frågan, under det att ett förslag af öfversten
frih. Hans Ramel föranledde frågans behandling på riddarhuset.
Chydenius hade förut gifvit konungen del af sitt förslag
och fått försäkran om hans understöd, då han i början af Jan. 1779
inlämnade sitt memorial i frågan till ärkebiskopen, som
emellertid lät det tills vidare hvila. Förslagsställaren framhåller, huru
ingenting »kunde vara mera välbetänkt, mera enligt med en
rättskaffens kristlig kärlek för alla människor i gemen, mera
instämmande med den ädla enighets- och frihetsanda, som anstår
ett sällt folk, och med vårt välsignade, men folkfattiga
fäderneslands sannskyldiga intresse» än att under dåvarande oroliga
tider öppna landet såsom en tillflyktsort för alla de oskyldiga,
som redan voro eller framdeles kunde blifva nödsakade att med
sina familjer och sin egendom lämna sina hem. »De fördomar»,
säger Chydenius, »äro, Gudi lof, länge sedan skingrade att genom
samvetstvång och förföljelser söka utrota villomeningar». Vidare
påvisade han, huru i den föreslagna religionsfriheten ej behöfde
lio-o-a nåson fara för landets lära. »Icke är Stockholm blifvet
kalvinistiskt, ehuru de reformerte här i ilera ar haft sin
offentliga gudstjänst, icke är Danmark judiskt, fast detta osälla lolket
där lefver i fred och besöker sina synagogor offentligen; icke
är Preussen romerskt katolskt, fast desse och alla andra
främmande trosförvanter där hafva fri religionsöfning».
i) c. T. Odhner, Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s
regering, I s. 578. f. -) Chydenius var kyrkoh. i G. Ivarleby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
