- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
185

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

185

lertid ej belåten. I Apr. 1715 afsände kommitterade efter
ärkebiskop Spegels död en skrifvelse till regeringen, hvari de sökte
göra gällande, att ifrågavarande personer ej borde betraktas
såsom blott »beskyllde, utan såsom redan dömde». Denna
skrifvelse föranledde emellertid ej någon åtgärd från senatens sida.

Åtvarningen af 1718 aktades dock föga af dem,mot livilka
den var riktad. Pietisterna fortforo med sina sammankomster.
De funno äfven understöd lios några af rörelsen anstuckna
präster. Högste ombudsmannen förklarar i slutet af år 1714 vid
öfverläggningen i rådet rörande kommissionens förslag, att »dessa,
konventiklar taga allt mer och mer öfverhanden 1). - Kort
efter nj^ssnämnda förordnings publicerande sammanträdde ett nytt
riksmöte, som liksom det förra hade till ändamål att öfverlägga
om utvägar att afhjälpa den allmänna nöden i landet. Under
denna riksdag kommo i prästeståndet äfven kyrkans
angelägenheter på tal, och meningen var att, innan ståndet skildes åt.
öfverlägga om sådana ärenden, som rörde kyrkans bästa. På
grund af den inträdda brytningen mellan ständerna och rådet
åtskildes de förra, förrän ämnadt var, livadan ej heller någon
formlig upplösning af riksdagen förekom. En del af
prästerskapet stannade likväl kvar i kufvudstaden, såsom det vill synas
för att representera ståndet och tillvarataga dess intressen -1.
Ett par sammanträden liöllos ock af de kvarvarande, sedan den
egentliga riksdagen redan var slut. Vid den senare af dessa
sammankomster öfverlacles om. huru man skulle råda bot på
det öfverklagade onda från pietismens sida. Biskop Lang
anförde, att, som ståndet borde draga ömhet om religionen och
dess konservation» och det försports, »huru skadliga anstöter äro
på färde för vår rena lära», så hade man kommit tillsammans
för att öfverlägga i denna angelägenhet. Han föredrog vid
tillfället en uppsatt skrifvelse, som innehöll ett nytt förslag till
rörelsens bekämpande. Skrifvelsen gillades och underskrefs lör
att inlämnas till regeringen 3). I denna heter det, att man
oak-taclt alla religionsstadgar och förordningar, som utkommit under
de sista regenternas tid. samt den senaste åtvarningen »med

l) JRådsprot. cl. 8 Dec. 1714. 1). 1 Mars 1714 var fråga före i st ande t

att utse några representanter, som skulle stanna kvar i stadenj öfverläggniug
därom hölls, men något heslut fattades ej; ej heller senare, för sa vidt af
prot. framgår. 3) Pr. st:s prot. d. 7 Juni 1714.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free