- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
203

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PR. st:n yukaxdex. SKOU.AOEX 1724 AXO. mer.

203

lands, halva uppehållit sig vid n omisstänkta akademier, hvarest
teologien rätteligen och oförfalskad lärd varder . Vidare intogs i
nämnda skolordning förbud mot att antaga främmande
privatlärare. »som icke af vederbörande consistorio såväl aunående

O

religionens renhet som andra nödiga stycken äro noga
bepröf-vade och skickliga befunna x).

Ett par vid denna tid företagna undersökningar angående
olofliga sammankomster gåfvo anledning till en ny åtgärd lrån
regeringens sida mot pietismen. nämligen utgifvandet af
kon-ventikelplakatet. I Umeå stod den förutnämnde prosten
därstädes Nils Grubb anklagad "). På rådets förslag hade han 1711
af konungen blifvit utnämnd till kyrkoherde i sagda stad. Hans
vedersakare, den förut ofta omtalade Mayer, sökte dock göra
honom misstänkt, enär han under sin studietid ett par år
uppehållit sig i Halle, hvarigenom han egentligen skulle hafva
förverkat all rätt till befordran inom riket. Konungen gaf
ärkebiskop Spegel i uppdrag att med all Hit examinera honom och
pröfvan, huruvida han i sina lärosatser är riktig eller ej ,
hvar-förinnan han ej finge tillträda sitt ämbete, och ville konungen
sedan förordna, hvad han funne lända till Guds församlings
nytta och rolighet» s). Sedan förhöret ägt rum, lämnades
honom det vitsordet af ärkebiskopen, att han med stor färdighet
visat sig vara så väl grundad i vår rena evangeliska lära och
så mäktig till att förlägga alla de villfarelser, hvilka pietisterna
dölja eller utsprida, att ingen fråga föreställdes så subtil och
inbunden, den han icke strax visste med kraftiga skäl upplösa
och förkasta» 4). Rådet fick på grund däraf konungens
förordnande, att Grubb såsom befunnen renlärig skulle få tillträda
sitt ämbete0). Här mötte honom kort efter hans tillträde till
pastoratet nya vedervärdigheter, i det han kom i oenighet med
landshöfdingen, med hvilken han dock snart åter genom
kon-sistorii bemedling försonade sig. Åtskilliga andra
misshällig-heter förspordes stundom mellan församlingen och dess pastor.

’l Kap. I § o. 13 § 1. Nämnda skolordning finnes hos AYallqvist, Ec
olesiastique samlingar, 4 flocken s. 462 ff. *) Om honom jämf. P. P.
Waldenström. Nils örubbs lif och verk samt däraf föranledda rörelser:
llernö-sands prästmötes förhandlingar 1871 samt Cornelius, anf. arb. 11 s. 39 ff.

3) Konungens bref till rådet d. 2 Ang. 1711, finnes i Hist, bandi. Vll s. 227.

4) Ärkebisk:s skrifv. t. k. m:t d. 23 Juni 1712, bl. Ups. kons. skrifv. t. k. m:t.
-■>) Konungens skrifv. till rådet d. 18 Sept. 1712 - Hist, bandi. X s. 115.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free