Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tikelplakatet under skärskådande. Författarne tili de inlämnade
memorialen sökte ådagalägga genom hänvisningar till bibeln,
citat ur »patribus» och de symboliska böckerna samt Luthers
skrifter, huru det vore de kristnas både rätt och plikt att
samlas till gemensam uppbyggelse. Någon oinskränkt rätt i detta
hänseende gjorde de dock ej anspråk på, utan föreslogo
åtskilliga försiktighetsmått och inskränkningar. Dessa öfverensstännna
med de af just. deputationen förordade »kauteler , för livilka vi
strax få tillfälle att redogöra.
Med ledning af de inkomna memorialen utarbetade
nämligen sagda deputation ett förslag till förklaring af 1726 års
förordning, hvilket framlades för ständerna. I deputationen
talades både för och emot en sådan förklaring. Prästeståndets
medlemmar, bland hvilka kyrkoherde Arnell och
superintendenten Steucliius särskildt förde ordet, voro afgjordt mot hvarje
förklaring. De fingo ock understöd af åtskilliga andra
deputa-tionens medlemmar, särskildt bland adeln, såsom presidenterna
Peter Scheffer och Germund Cederhjelm. För en förklaring
med andra ord för en större frihet — talade flera ledamöter
såväl af adeln som af borgarståndet. Deputerade af
bondeståndet iakttogd vanligen tystnad. Slutet af öfverläggningarna,
under hvilka andarna ofta drabbade rätt häftigt tillsammans,
blef, som sagd t, att ett förslag till »förklaring» framlades.
De-putationens förslag underskrefs å prästeståndets vägnar af
superintendenten Steucliius med reservation 1-).
Deputationen framhåller i sitt betänkande, att sådana
sammankomster ej böra anses olofliga, som »icke lönligen, utan
fastmera uppenbarligen företagas uti ett godt och gudeligt uppsåt
till inbördes uppbyggelse», vare sig det sker »af tillfälle, när
gudälskande människor råkas på något ställe och då hellre vilja
använda tiden till gudeliga psalmer, bön och Guds ords
betraktande än med någon fåfänga, eller ock att några vänner och
bekanta efter aftal till dylikt ändamål komma tillsammans, i
stället för att de eljest haft frihet till att samstämma sig till
något världsligt tidsfördrif». Sådana sammankomster borde
tilllåtas, »såvida ändamålet och förehafvandet upprikteligen intet
annat är än till att lofva och prisa Gud med psalmer och
lof-sånger, förena sig i bönen, paminna sig, livad man hört och
1) Frågan var före i just. dep. d. 14: 27 Okt. 3, 4. 14 Nov. i.726; 27
Febr. 23, 27 Mars, 10. 13 Apr. 1727. se prot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
