Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dippelianismen.
2
De sämre sidorna hos den urartade pietismen framträdde
i en rörelse, med hvilken vårt fädernesland just vid den tid
konventikelplakatet utkom fick göra bekantskap, den s. k.
dippelianismen. Upphofsmannen. Joli. Konrad Dippel — hans
författarenamn var Christianus Demoeritus — framträdde med en
blandning af pietism, mysticism och rationalism r). — Han var
född 1673 på slottet Frankenstein i närheten af Darmstadt. I
Giessen bedref han om hvartannat teologiska, filosofiska,
ke-miska och medicinska studier. Han kastade sig med ifver in i
den pågående striden mellan ortodoxi och pietism, hvarunder
han till en början ställde sig på de ortodoxes sida. Han gjorde
dock snart frontförändring. I ett 1698 utgifvet arbete,
Papismus protestantium vapuluns, angrep han på ett öfvermodigt
och bittert sätt sina förra bundsförvanter. Detta arbete inledde
en hel rad af skrifter, i hvilka han drog i fejd särskildt mot
den protestantiska rättfärdiggörelseläran. Han vänder sig mot
föreställningen om en vredgad Gud, som kräfver försoning.
Gud behöfver ej försonas med oss, endast vi med honom.
Af-ven uppträder han mot skriftprincipen såsom en dyrkan af den
yttre bokstafven, en pappersgud, som han jämför med
katolikernas i deras bilder och krucifix dyrkade trägud. På
mysticismens vanliga sätt menar han sig äga en inre gudomlig
upplysning. På grund af sin uppfattning af Gud såsom idel kärlek
måste han ock förneka, att det onda, som drabbar oss i detta
eller efter detta lifvet, är egentliga straff af Guds hämnande
rättfärdighet. Det är endast antingen naturliga följder af
synden eller medel, genom hvilka Guds nitälskande kärlek vill
återföra oss till salig gemenskap med honom. Särskildt vänder
han sig mot tanken på eviga straff. Sakramenterna förkastar
han såsom obehöfliga.
’) Willi. Bender, som senast gjort mannen till föremål for en utförlig
skildring, benämner sitt arbete betecknande: Joh. Pour. Dippel. Dot 1*rcifjcist
aus dem Pietismus. Ein Beitrag zur Entstehungsgeschichte der Aufklärung.
D. kallas af honom den forste banbrytaren för den relig. upplysningen i
Tyskland, se anf. arb., s. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
