Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af hofrätten, som enligt k. m:ts bref af 1731 var
vederbörligt forum1). Hofrättens slutliga dom föll i början af 1741.
Rosén dömdes att ofördröjligen lämna riket. En
skomakaregesäll Simon Öman och en kvinna Margareta Utterbom, hvilka
förutom de förut nämnde visat större halsstarrighet att förfäkta
sina villfarelser än de öfriga, skulle härför straffas med lindrigt
fängelse och vara skilda från umgänge med andra människor
samt undervisas af prästerskapet. Åtskilliga andra tillätos väl
vistas på fri fot. men förbjödos att bo tillsammans eller hålla
olofliga sammankomster eller söka sprida sina villomeningar, och
skulle de liksom de nyss nämnde mottaga prästerskapets
undervisning.
Den mest skyldige, Strokirch, slapp äfven nu undan allt
straff, dels emedan han vägrat inlåta sig i svaromål i
konsistorium och sålunda ej heller blifvit af detta undervisad i
enlighet med 1735 års förordning, och dels emedan ett annat mål
mot honom ännu ej var utageradt. Men oaktadt
justitiedeputa-tionen genom påminnelser sökte få hans sak afgjord och
hoppades, att han ej skulle tillåtas vara på fri fot, och ehuru
ständerna 1741 hos k. m:t begärde, att hofrätten skulle anbefallas
att skyndsamt afgöra hans sak, fortsatte han obesväradt sitt
proselytmakeri i alla landsändar och förblef fortfarande
oantastad, hvarför han tydligen hade att tacka sina ståndsbröder vid
riksdagen. — Utan tvifvel kan Strokirch betraktas såsom en
religionsfrihetens förkämpe. Hans sympatier härför tyckas dock
ej varit grundade på någon sann religiositet, i det han blef en
banbrytare för den senare upplysningen, som ju också skref
religionsfrihet på sin fana.
Den till landsflykt dömde Rosén fortskaffades kort
därefter ur riket. Han begaf sig till Altona, där Segerholm förut
vistades. Från sin landsflyktsort insände han 1746 till Svea
hofrätt en renlärig trosbekännelse, som tyder på, att han
öfver-gifvit sina gamla villfarelser, antagligen på grund af beröring
med herrnhutismen. Han kom också till Amerika, där han räk- * i
1) Kiksd. 1731 begärde, att när religionsmål refererades från
konsistorierna, detta skulle ske till hofrätten och icke till k. m:t, på det att sådana
måls afgörande ej skulle onödigtvis förhalas. Därvid borde iakttagas, att de
i hofrätten företogos framför andra kriminalmål. Genom skrifvelse till
hofrätt. o. konsist. d. 8 Maj 1731 förordnade k. m:t härom. K. m:ts bref hos
Stiernman, anf. arb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
