- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
296

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

emofc. — — Hvad förargelse måtte ock ett så ohyggligt bref
icke förorsaka hos stiftets hederliga och om lärans renhet
högst nitiska prästerskap» 1). Sådan ömhet för sitt prästerskap
ådagalägger nu samme stiftschef, som några månader förut ej
velat lyssna till klagomålen från det hållet och under
förebärande af bristande kännedom om Svedenborgs skrifter kort förut
undandragit sig att yttra sig öfver dem, mot hvilka han ej
heller haft något att anmärka i den endast några få veckor
förut till ståndet inlämnade och af honom undertecknade
äm-betsberättelsen. — Biskopen, som blifvit försatt »i yttersta
bestörtning» af det, som tilldragit sig, hade redan förut
affor-drat konsistorium skyndsamma upplysningar angående brefvets
tillkomst samt anbefallt det att noga vaka öfver censuren.
Undersökning rörande brefvet företogs också, hvarvid det visade
sig, huru mycket Beyer skadat sin och sin läromästares sak
genom sin obetänksamma handling. Till och med de, som förut
varit vänligt stämda mot Svedenborg och hans lära, vågade ej
längre taga hans parti. Slutet på förhandlingarna härom i
konsistorium blef, att då Beyer kvarken ville erkänna, att brefvet
var ställdt till honom, eller att han låtit befordra det till
trycket, ärendet hänvisades till högre myndighet.

Det ofta nämnda brefvet framdrogs i ecklesiastika
clepu-tationen vid riksdagen. Het var den nu så nitiske
renlärighets-ifraren biskop Lamberg, som där bragte det på tal, sedan han
förut andragit saken i ståndets plenum’2). Arenclet ansågs vara
af vikt, enär brefvet »utom flera både orimliga och såväl emot
vår evangeliska lära som enskilde lärare anstötliga utlåtelser -
-författaren hade velat påskina, att flere biskopar, bland andra
Lamberg, visat hans sak sympati — äfven fanns innehålla
tydliga spår af socinianismen». Man borde därför vara betänkt pä
medel att förekomma »vidare utspridande af dessa och dylika
skadliga villfarelser och entusiasterier, hvilka, ehuru orimliga
de än äro, likväl icke torde sakna anhängare jämväl ibland det
upply,stare folket och vår församlings egne lärare, som af det
andragna lektor Beyers exempel kunde intagas». Emellertid
borde största försiktighet brukas för att icke mer underblåsa

’) Brefvet är af den 4 Dec. 1769, dagen efter ärendets behandl. i ecklcs.
dep. -) Ärendet var före i eckl. dep. d. 3 Dec. 1769, se prot. Dejmtationens
prot. finnes bl. stånd:s ensk. handl. n:o 124.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free