- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
308

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVEDENBORGIANISMEN.

308

underrättelsen, »att den nådige Guden välsignat vår svenska
evang. församling med synnerlig ro ock lugn och att de
religionstvister. hvillia på ett eller annat ställe i riket låtit sig
märka, blifvit både genom k. m:ts höga åtgärd som ock
medelst vederbörande ämbetsmäns försiktiga förhållande så styrda,
att de lika så som af sig själfva förfallande blifva utan all
äf-ventyrlig verkan» 1). Hvad däremot utgjorde ståndets
be-kymmer, var den tilltagande kallsinnigheten i religionen och
fritänkeriet. Efter följande 1778—1779 års riksdag kunde
ståndet likaledes meddela, att »de svärmerier, som förut yppat sig
i provinserna._äro nu, Gudi lof, stillade»2).

Af vår korta redogörelse för hufvudpunkterna i det
göteborgska religionsmålet har framgått, hvilken ställning regeringen
intog till den genom Svedenborg framkallade rörelsen. Genom
den nämnda k. resolutionen af den 26 Apr. 1770 hade
Sveden-borgs åsikter förklarats stå i strid mot kyrkans lärouppfattning
och sålunda bätterska. Vidare hade regeringen för att
motverka rörelsens spridande förbjudit att trycka eller i landet
införa andeskådarens böcker samt genom de mot de båda
lektorerna i Göteborg vidtagna åtgärderna visat, att hon ej ämnade
låta den 113m kyrkans lära göra något intrång på den lutherska
kyrkans bekostnad. Hågon allmän förordning mot
Svedenbor-gianismen hördes däremot ej af och kunde ej heller behöfvas,
ty i och med den nämnda förklaringen från regeringens sida
voro förut gällande religionsstadgar, särskildt den af 1735,
tilllämpliga på enhvar, som kunde känna sig tilltalad af
Sveden-borgs lära.

Vi hafva redan sett, huru de styrande vid denna tid
betraktade kerrnhutismen med mera lugn, än som förut varit
fallet med afseende på separatistiska riktningar. Detta gäller i ännu
högre grad om svedenborgianismen. Denna tid med dess
in-differentism var ej i samma grad som den föregående ägnad att
uppamma fanatism och religionsförföljelse. Och prästeståndet
särskildt hade nu sin uppmärksamhet mer riktad på fritänkeriet
och gudlösheten, öfver hvilka vi förut sett, att klagomålen blefvo
allt liögljuddare. Hvad svedenborgianismen beträffar, bidrog nog

Ö Pr. st. riksdagseirkulär finnes bl. ståndets ensk. liandl. 1771, 72 11:0
149. ä) Pr. st:s uirk. skrifv. d. 26 Jan. 1779. (St. kons. akt. 1778 n:o 10G).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free