Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medea. Opera i tre akter - Andra akten - Femte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Medea (löper med utsträckta armar
emot honörn.^)
I din försonta makas famn.
Jason.
Du här? ... O mer än grymma öden!
Skall evigt hon förfölja mig?
Medea.
Nej, Jason! endast nu min kärlek frågar dig:
Kan ej ditt bröst beveka sig?
Se’n frågar jag ej mer: se’n fråga hämd och döden ...
Ack! . . . hvad har jag sagt?
Står det uti Medeas makt,
Att söka hämd på Jason, på sin maka?
Mitt hjerta endast älska vet.
Ja, Jason! trots din trolöshet!
.Det namnet kan jag ej försaka.
Se här mitt bröst: med dolken stöt!
Af gudar lån’ den makt, att lif åt döda gifva;
Se’n mörda mig på nytt, för att på nytt mig lifva,
Och gjuta plågor i mitt sköt!
Tänk nya marter opp! Åt dem mig öfverlemna:
Medea skall dig dock en älskad maka nämna!
Men, om som maka jag ej mer dig följa får;
Ack! låt mig bli det stoft, som märks med dina spår,
Den eld, som sig förtär, att dig sin värma gifva ...
Ah Jason! jag vill allt . . , blott ej förskjuten blifva.
Jason*
Medea! ack! du älskar mig,
Por dig ock detta hjerta brunnit;
Men vet, den eld, som re’n forsvunnit,
Kan aldrig åter lifva sig*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
