Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medea. Opera i tre akter - Tredje akten - Sjette scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Kreon förtärd af en rasande låga,
Kreusa i eldflammor fräten och död!
Folket i uppror! . . . Medea, jag fasar!
Hämden dig söker, hvi dröjer du här?
"Jason lik sårade lejonet rasar!
Fly! utaf dig sina barn han begär.
Medea.
Hvad? Sina? . . . Hekate! jag nu Medea är.
Hvad? Sina? .. . Rusta ut din hela afgrunds-skara!
Men säg, Eodope! är väl hans vånda stor?
Jag ville till hans qval ett hungrigt vittne vara,
En plågoande bli, uti hans hjerta fara,
En enda ådra. der ej spara.
Menedarn!
J)en Äldste.
Ack, min ömma mor!
Hur kan du mot vår far så gruflig dom besluta?
Han älskar oss så örnt,
Medea.
Forvägne! hvad jag ser?
Hur djerfs du inför mig, för Jason tårar gjuta?
Men håll! dumskall ej gråta mer.
På dig mitt hopp jag vågat sätta,
Jag trott du skulle, mig till tröst,
Med darten öppna snart en svekfull faders bröst,
Att med dess blod en moders skugga mätta.
Här, vid altarets fot, här - svär att hämnas mig.
Svär, att i hvarje bön din egen far förbanna!
Och bryter du din ed, må då hans afgrund stanna,
VanbÖrdige, på dig!
Rodope.
För alla gudars skull din önskan kalla åter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
