Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid vice presidenten herr Johan Ignatii graf den 22 februari 1788 - Öfver general Sprengtportens död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
Och der med vigtskåln darrande,
En guddom jag vid urnan finner,
Vi inga fäders anor se,
Men tacksamhetens tår, som rinner,
Att offer åt förtjensten ge.
Men, då bland grifter stum jag famlar,
Och störtar fram i dödens lopp,
Ack, hvarför, mer än ljufva hopp!
Försvinner du, der kedjan skramlar?
Yid lampans sken jag fången ser,
Som dånad mot en stenhäll lutar,
Förtviflad sina dagar slutar,
Nu ropar: ack! han är ej mer.
Hvem är det, som så allmän smärta
Uppväcka kan? Hvi denna nöd?
Du gråter, känslofulla hjerta!
O Gud! är då Ignatius död?
Död ...
Oskuld L enkor! barn! mig himlen lyran gaf,
Att vid det sken, som månen sprider,
På ärans redan multna graf
Förkunna er hans död . . . och önska bättre tider.
Öfver general Sprengtportens död,
§$ ångsamt vandrade fram det åskfyllda molnet, -
och hjelten
Skådade blixten och teg, och handen på hjertat han höll;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
