Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fabler - Charons färja - Grodan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Sin sälla lott förut att se,
En herre opp i färjan stiger,
Då hvitklädd en på stranden står,
Som ömt och kärt åt honom niger.
Men när han anden skåda får,
Så ropar han och nästan dånar:
Vänd, Charon, om, jag dig besvär!
Min salig hustru är ju här,
Den jag har egt i fyra månar.
För hellre mig till Plutps plågo-ort;
Ty det står ej i hans förmåga,
Att i en evighet mig plåga
Så mycket hon i sexton veckor gjort.
Grodan.
(^ ’
TJsIer i ett litet kärr en hop med grodor låg;
rs°IJ Ack! ropte en, som hänryckt såg,
Hur ett fyrverkeri i nejden börjat brinna:
Ack! skåden, hvilka klara bloss,
Som menskan tänder opp för oss,
På det hon må vår kärlek vinna.
O! du, som heligt yfver dig,
När alla nattens stjernor glimma
Kring hennes drottnings bleka strimma,
Och ropar: det är gjordt för mig!
För dig, som på ett litet klot,
En boll bland grymma öden vimlar,
För dig så många tusen himlar
Att lysa vägen för din fot!
Och han, som himlarna omfattar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
