Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid tillfälle af en förestående resa, då en silhouette bortskänktes, som ett ömt minne af skilsmässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
Vid tillfälle af en förestående resa,
efå en silhouette bortskänktes, som ett ömt minne af skilsmässan.
enda dotterns son en bild, roin mormor, tag!
Det som från hjertat går, plär äfven hjertan hinna:
Uti din famn jag såg min första födslodag,
Såg mina späda år i samma famn försvinna,
Der lärde stappla fram: »min skapare och Gud!»
Der, till att göra godt, du känslor hos mig väckte,
Då vid en uslings klagoljud
Du mig det brödet gaf, som jag åt honom, räckte.
Och detta kära hem, och denna ömma famn
I dag jag måste öfvergifva,
Då af en sanslös mor jag hör min morfars namn
För sista gången ropadt blifva,
Och denne gubbe ser med äran döende,
De sista suckar ämnande
Att uti englars sköt vidt öfver himlar fara:
På egen sällhet tänkande,
Han för sin dotter ej vill spara
Att gjuta ut välsignelse,
Och himlen sakna tycks, att hennes far få vara.
Jag detta ömma afsked ser,
Hör detta grymma »aldrig mer»,
tSer hur vid dessa ord han sig i tårar dränker,
Hur sig en tröstlös mor uti förtviflan sänker
Och ropar: »ack min mor, min far!»
Just då han maka, barn - och mig i famnen tar,
Och sanslös sista pusten drar,
Och himlen lifvet återskänker.
Farväl! nu endast sjutton år,
Jag i en villsam verld utur ditt sköte går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
