Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aftonen. Idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
ljunga fram öfver den omätliga oceanen, trodde jag att
detta himlarnes och verldens ljus redan brann, utan att
förut låta förkunna sin ankomst af den med rosor
be-prydda och i en häroldsvagn sittande morgonrodnaden;
men jag irrade mig: det var ej solen, det var en ung
herdinna, som nalkades kullen. Skön som det begrepp
sjelfva gudarne kunna göra sig om det skönaste, helsade
hon på mig: »Mycken lycka ske dig, unge herde», sade
hon: »jag är Amaryllis, din grannes dotter. Vi ha hört,
»att då din far dog hade du ej mer än sju får och två
»lam. Ej länge sedan mördade en hungrig tiger hela vår
»hjord; men himlen har åter välsignat oss, vi ega nu mer
»än vi behöfva: kom, unge herde, till min far, och han
»skall dela med dig sina hjordar. Följ mig, och jag med
»mina bröder vill hjelpa dig att drifva dem till din koja.»
Knappt talade herdinnan, förr än jag låg vid hennes
fötter. »Om du ej är den skogsgudinnan», ropade jag,
»som uppenbarade sig i berget; om du verkligen är min
»grannes dotter, sköna herdinna! dela då med Pylades
»det, som är ovärderligare än alla himlars och jordens
»skatter.» - »Hvad vill du?» frågade herdinnan. - »Hvad
»slår der?» framstapplade jag, och tryckte min hand på
hennes hjerta. Strax började oskulden måla en himmelsk
rodnad på sin afbilds kinder, men hindrades i teckningen
af en kyss, som mina läppar vågade på hennes. Ack
mina barn! då ett menlöst bröst vid den skönas fötter
för första gången f ramsuckar: »jag älskar», då skåda
gudarne med vällust från himlahvalfven ner och förtjusas i
sitt verk. »Om du älskar mig», sade Amaryllis, »så följ
»mig till min faders hydda. Till honom vill jag säga:
»min far, din dotter har utvalt denna herde framför alla
»nerdar; gör henne lycklig! Då skall han taga min hand,
»lägga henne i din och välsigna oss.» Jag följde herj
dinnan. Tusende gånger stannade vi, tusende gånger måste
hon upprepa: Pylades, Amaryllis älskar dig. Strax stal
jag en kyss af de läppar, som förkunnat mitt öde. Ärna*
ryllis blef otålig, jag föll till hennes fötter. Herde, sade
hon, jag förlåter dig; men jag låddes ej tro det. Af
medlidande gaf hon mig villigt en kyss; jag tog flera, och
gjorde henne å nyo otålig, för att å nyo få förlåtelse. -.
Ändtligen hunno vi till hyddan. »O du af gudarne
gyn-»nade herde!» ropade jag: »ditt ädelmod har tlllbudit mig
»hälften nf dina hjordar; men tet du ej, att skogsgudin*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
