Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och körde natt och dag. Från den tiden hafva vi en
ypperlig anekdot om honom.
Det berättas att ett lik, som var instoppadt i
likvagnen, helt oförmodadt tittade ut genom bakluckan och
ropade till Norling:
— Stanna, kusk; jag är ej död!
— Visst tusan är du död — svarade Norling och
körde vidare — det måtte väl doktorn veta bättre än du!
Denne originella hökare dog sent omsider i fattigdom.
En högst märkvärdig tilldragelse inträffade vid hans
begrafning. Norling hade under lifstiden alltid haft starkt
rödlätt ansigtsfärg och denna lemnade honom ej ens
efter döden. Följden häraf blef, att då begrafningsgästerna
kommo och funno ”vännen” fullkomligt lik sig som när
han gick här i verlden, så började det hviskas, att
mannen ej var död, och bland det gapande folket fann denna
hviskning ännu starkare fart, så att först sedan en
barberare öppnat ådrorna och det visat sig att lifvet
fullkomligt var borta, fick den manhaftige Norling lemna
den verld, han så mångfaldigt pröfvat.
III. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>