Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-.:»
hon sträckande emot honom sin högra hand, den han
fattade — Elin Reuss, en fader och moderlös tlii-k;\.
har i dag funnit en huld broder och en öm moder, —
tillade hon, gifvande den andra handen åt fru Winckler,
som slöt henne till sitt hjerta.
Många år skulle ej innerligare förenat dessa tre än
hvad ett par timmar åstadkommit. Den häftiga
sinnesrörelsen lägger sig småningom, tårarna förändras i glada
blickar, och förrädiska skyar jaga hvarandra på
jungfruliga kinder. Den unga sjömannen är liksom lättad af
en yra. Han dansar kring golfvet med sin gamla
1110-der, som stretar emot, utan att dock mera blifva ond,
ty det är ju henues son, som glades och lefver upp på
nytt i kärlekens verld, den hon sjelf en gång
genomvandrat för många år sedan. Han fattar Elins begge
händer, skådar in i hennes sköna ögon med sin egen
trogna blick, småler åt den hulda flickans förvirring och
tilltalar henne med dessa orden:
— Ar du ond pä mig, som kallar dig du, min goda
Eliu? Jag har ända sedan den svåra natten haft dig i
mitt minne, så att när jag nu fick se dig, var det
alldeles som jag i många år hade känt dig och nu efter
en längre skiljsmessa fått dig åter. Jag hade Lordt
förhålla mig stilla, såsom menniskor bruka, och ej
skrämma min lilla dufva med häftighet, men du skall ju
förlåta mig, icke sannt, du skall ju tillåta mig få smeka
mitt eget öra med detta ordet du, så ljuft och
oskuldsfullt, ty jag menar så väl; mitt hjerta kan ej förställa
sig, utan det yppar It rad det känner och vill så gerna
blifva rätt förstådt. Du har nyss sagt att du i dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
