Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Bara en ko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Egentligen skulle hon kostat tio kronor när hon var
månadsgammal, men Kalle fick henne för sju riksdaler och
ett slåtterdagsverke, för det han var läskamrat med husbonden.
Jag tror nog att Kalle var glad, när han första gången
förde in sin Stina i stugan, men det var minsann inte mycket
sämre, när han föste in Stjärna i ladugården, och Stina hon log
med hela ansiktet och tittade uppåt karahyllan på sitt
bleckfat och sina två par spräckta kaffekoppar och drömde ljufligt
om kommande tider med råmjölkspannkaka och egen
kaffegrädde.
Om vi nu likt romanförfattarne af gamla skolan vilja lämna
vår hjältinna i ro ett par år eller tre, så återfinna vi henne
såsom en fullt utbildad kossa. Det hade nog mången gång
setat hårdt åt att få foder till henne om vintrarne, men om
också Kalle och Stina ofta nödgats nöja sig med frusen
potatis doppad i saltlake, så hade likväl aldrig Stjärna saknat
sitt hårdvallshö och hackelse med påströ, och älskad var hon
af hela familjen.
Jag tror nog, att kronprinsen tyckte det var roligt att få
börja regera lite medan hans pappa for ut och vigde in
järnvägar, men hvad var det mot Kalles förstföddes fröjd, när
han första gången fick leda Stjärna till vattenhon!
Det var också en i det närmaste idealisk ko: långsträckt
med smala, fina horn och ett fint hufvud med serafimerkraschan
i pannan, långt och väl liggande kors, fina ben, milda,
gråblå ögon, löst och långt mellan refbenen, svällande jufver
och ljusbrun hvardagsklädning, som satt väl efter kroppen.
En enda smal ring nederst vid hornroten visade, att Stjärna
nyligen första gången blifvit moder, och att Stina hade fått
både pannkaka och kaffegrädde. Ack huru sällan är det icke,
som våra djärfva drömmar så där lyckligt gå i fullbordan!
Nämndemannen hade bjudit nittio kronor kontant för
djuret, men Kalle hade svarat, att lika gärna kunde man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
