Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Kärlek till torfvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så gick det till fram på nästa vår. Då kommer
fanjunkaren en vacker dag, varm och svettig, och rusar rakt in
till mor Anna Karin och utbrister:
— Nej, nu kan jag inte tiga längre. Där går den satans
Per August och sår oren, ofröbar hafre med kornstänk i på
Uddaträdan, och på Halsåker gödsla de med svårlösligt
Thomasslagg, som skall ut på hösten, och så köra de hullet af
de oxar, som skulle sålts till slakt redan i Februari!
Anna Karin såg stelt på honom; det finnes saker, som
kunna bli för mycket till och med för en rusthållareänka på
elfva pund och med en jättes muskler.
— Sköt han sitt, fanjunkare!
— Men, mor Anna Karin, det går inte an ...
— Jo bevars, ja ska nog försöka reda mig utan spetor.
Om inte Storkebo ger så djädrans möcke, så har ja, Gualof,
femtan tusen på böjden å ta tresser å ... å ... han kan
gå sin väg!
Där hade kommit något tjockt, något, som var släkt
med andra, nervösa kvinnors gråt, i rösten. Gustaf Pihl
spärrade upp ögonen. Kläderna sutto så lösa, riktigt
slankiga, på Anna Karin, det frodiga ansiktet hade blifvit så
märkvärdigt litet och var inte alls rödblommigt nu. Hm ...
människan höll visst på att sörja sig fördärfvad, och Storkebo
höll också på att fördärfvas, hans kära, älskade Storkebo. ...
Att hon hade så mycket som femton tusen utlänta! Det
hade han ändå knappast trott ...
Fanjunkare Pihl tog tre steg fram med rättning åt höger:
— Hm ... hm ... hm ... om det hade varit så, att
Anna Karin ännu haft något kvar af de känslor, hon en
gång hedrade mig med, så kanske ...
— »Kanske», hvad då?
— Då kanske det vore så godt vi reste till prästen.
Det är fredag i dag. Är du sinnad, Anna Karin?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
