- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen. I svenska bondhem /
51

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Rännare-Lena och hennes unge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rännare-Lena och hennes unge.



Hon var sjutton år och hade inte haft en glädjedag i
hela sitt lif.

Hon var sjutton år och visste inte hvad det vill
säga att bli sluten i en moderlig famn, att bli smekt af
ömma, om än skrofliga händer, och hon skulle nästan kunnat
räkna de gånger hon fått äta sig mätt, riktigt mätt, så mätt,
att hon inte alls velat ha mera.

Hon mindes hvarken far eller mor.

Far hade de satt på fästning för det han slog ihjäl en karl
på Tjursbacke marknad, och mor dog innan Lena kunde gå.
Sen »såldes» Lena till en skomakare för tjugosju riksdaler.
För det skulle han kläda och föda ungen och ge henne all
nödig föräldraömhet. Men de tjugosju riksdalerna gingo åt
till brödbitar, kalla potatisar och en slick välling emellanåt
samt ett skynke att ha kring höfterna på det lilla lifvet, så
att till faderskärlek blef det inte öfver så mycket som en
endaste tredaler.

Hon var inte stor, det skall Gud veta, där hon tultade
omkring på golfvet blek och mager, ack så mager, att den
lilla bruna kroppen med dess hårda refbensbyggnad kändes
alldeles som en gistnad ansjoviskutting under det gråsvarta
linnet; men ändå var hon i vägen öfverallt, knuffades och
puffades från den ena vrån i stugan till den andra, och fick
höra att hon »åt å vräkte i sej som ett kriantur».

Sen fick hon göra nytta så snart de smala, krokiga,
darrande fingrarna kunde hålla fast ett föremål. Hon fick »luka»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free