Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - När lilla Stina kristnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Emma med en så märkvärdig blick, att smedens Kalle
knöt näfven i smyg, alldeles som om han haft mästarens
storslägga i byxlomman.
Och den äldsta prästmamsellen, som hade »weltschmerz»
i hjärtat och en i lungsot afliden adjunkt i kyrkogården, hon
tog den lille minste biten ur sockerskålen och gjorde en ny
sudd af en gardinslarfva, så att Stin-ungen inte skulle hosta
sig fördärfvad af den stygga pepparmyntsoljan på hemvägen.
Så tog man då ändtligen afsked, och Lasse han bugade
och knoxade med hufvudet och skrapade med fötterna
alldeles som en ostyrig remont, och så bar det af hem
till mor.
Och mor, hon hade haft fattigstu-Brita hemma hos sig
till att koka ärter och fläsk och kaffe och baka vofflor och
pannkaka, för Emma och smedens Kalle skulle, kan veta,
»fägnas» med hvad huset förmådde.
Lasse och Emma kommo först, men den sista biten fingo
de gå, ty där ledde bara en gångstig genom skogen till
stugan, och så om en liten stund dunkade det till i backen
och prasslade i enebuskarna.
— Nu kommer Kalle! sa’ Emma.
Men det var bara en rödgrimlig stut, som solodansade i
hagen.
Om en stund voro dock alla samlade, och det lilla gillet
stod snart öfver, far och mor blefvo ensamma med sin lilla
gräbba, och Lasse föll på knä bredvid fållbänken, där hustrun
hvilade.
Icke för att med hufvudet gömdt vid sin makas bröst
drömma om framtiden för den lilla varelse, de båda gifvit
lifvet, bara — för att dra fram sina träskostöflar tills han
skulle gå ut och dika på myren följande morgon.
Men innan han blåste ut blecklampan och gick att lägga
sig i den andra soffan, vände han sig mot hustrun och sa’:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
