Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Läsemötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för dina underhafvande, har det på det där viset. Och du
Anna Karin, hade du en gnista af kvinnlig blygsamhet i dig,
så hade du länge sedan flyttat ifrån denne man, som endast
vill förnedra dig. Kom hem till mig om söndag eftermiddag,
så får jag tala vid dig, Sven.
(Sven rodnar, Anna Karin gråter och hela roten ser rysligt
skandalhungrig ut.)
— Torpet Kalfhagen. Där ha vi torparen Jöns Magnusson
och dess hustru Brita Svensdotter, sonen Carl ... men hvad
vill det säga? Pojken är ju nitton år gammal, och du vill
att han skall gå hemma och dra sig i vinter också! Jo jag
tackar, jag; två stora, starka karlar på ett torp om två kor
och en spädkalf, det duger, det. Men allvarsamt sagdt, min
kära Jöns, det här bär sig inte; pojken skall ut och tjäna.
— Ja, ser prosten, dä velle han nock, men ja’ har inte
fått nå’n rå’ för honom.
— Prata inga dumheter; jag skall städja honom till
stalldräng; kom till mig i morgon bittida.
(Jöns småler belåtet och hans Brita ser i andanom sin
Carl på prostens kuskbock med samma känslor, som en fin
fru drömmer sin älskling på presidentstolen eller
statsrådstaburetten.)
— Bleckhem N:o 42. Jaså, ni skall lämna pojkarna gården
nu, gamle Anders, och själf skrifvas som undantagsman. Ja,
ni har redligen förtjänt er hvila, ty ni har varit en ärlig
arbetare, en redlig danneman, som med två tomma händer och
den högstes välsignelse skapat egen gård och grund. Och
det säger jag er, pojkar (ä’ pojkarne här?), hållen de gamla
i ära och varen beskedliga mot dem på ålderns dar; det går
eder eljest aldrig väl i världen, ty (låt bli rockskörtet,
kattrackare!) det är föräldrarnes välsignelse, som bygger barnens bo.»
(»Pojkarne», som »gått och läst» för prosten, torka sig i
ögonen med afvigsidan af brunbarkade näfvar.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
