Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfventyr» i sina dar! För mången skulle den där flyktiga episoden
spårlöst försvunnit, men han kom ihåg den och rodnade.
— Må Gud och ni förlåta mig, om jag den gången
grumlade er unga, oskyldiga själ!
Nej, det hade han inte gjort; hon hade alltid både i håg
och handling varit samma ärbara kvinna, som nu satt där
vid hans säng i styf vadmalsklädning och med gråa lockar.
Men hon »hade aldrig kunnat glömma honom ... riktigt,
och då hon nu genom en ren händelse fått spörja huru det
stod till, hade hon skyndat till hans dödsbädd för att höra
om han inte hade någon önskan, som hon skulle kunna fylla,
ty han hade dock alltid varit ...»
Och så kom den på en gång, detta gamla kvinnohjärtas
bikt om hemlig, brinnande, oföränderlig tillgifvenhet, brusade
fram genom brutna dammar af femtioårig is och kyla, föll likt
ett sommarregn i varma tårar ned på den gamle
komministerns skrumpna händer.
Och han, han låg tyst och förvånad och hörde på. Hade
han icke varit fattig och nödställd alltid, och dock hade han
haft råd till det gränslösa slöseriet att låta denna rika
kärleksskatt, som tillhörde honom, ligga begrafven ett helt långt
lif! Hur sällsamt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
