- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen. I svenska bondhem /
200

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - »När tåget går mot Göteborg»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De unge drängarne i bygden börja reflektera, ehuru det
annars just inte hör till deras natur. Skola de också gå och
slita upp sig för ingenting på det där viset? Nej, bort till
Amerika medan det ännu tid är, så godt först som sist.

Ack, Amerika håller ju så föga af hvad emigranterna
hoppas! Det är svårare nu än förr att komma öfver jord där,
och för mången, ja, de flesta, blir det ett dagsverkslif, ett
förvärf ur hand i mun äfven där, men under tusen nya,
okända besvärligheter.

Men därpå tänker man inte vid järnvägsstationen, »när
tåget går mot Göteborg».

Då är det munterhet och lif. Skrattet låter måhända
litet tvunget, och en och annan näsduk föres på ett misstänkt
sätt öfver ett blekt kvinnoansikte, men de flesta anstränga
sig för att visa glädje och tillfredsställelse. »Lommaflaskan»
går flitigt omkring, och ett och annat glåpord om »det usla
Sweden» röjer redan dess inflytande. Blåmålade kistor i
långa banor stufvas in i bagagevagnarna. Småbarnen titta
sig omkring med förvånade blickar. — Kanske skall den lifliga
afskedsscenen en gång föresväfva den blifvande farmaren i
Kansas och Minnesota såsom en dunkel dröm, en oredig
erinran om hvad skalder och festtalare nämna fosterland, men
utvandraren betecknar såsom »det gamla eländet».

Gå ut, du lille! Fåfängt sätter kammarklokskapen sin
hand mot mänsklighetens pulsation från öster till väster, från
nord till syd, öfver allt på den lilla planet, där den satts
att växa och utveckla sig. Gå ut och späd upp det jäktande,
feberaktiga, guldlystna släktet därute med några droppar
äkta, friskt, värendskt bondeblod!

— Barnen ska’ bli herrskap och slippa gå och skekaneras
som vi, ljuder det icke sällan ur kupéfönstret till vännerna
på perrongen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free