Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - »För sent»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Egentligen hade Mia aldrig upphört att vara ett barn. Hon
hade föga varit tillsammans med någon annan än föräldrarne
och småsyskonen, ingenting hade inom henne väckt några
sämre instinkter till lif, och den där »gamla människan», ni
vet, som prästerna tala så illa om, och som vi (tillika med
dess packning af fullfjädrad »arfsynd» och »verksynd» i frö)
lära föra med oss fix och färdig hit till världen, den hade
visst hos Mia tagit sig en grundlig morgonblund.
Må så vara, att den därtill enligt katekesen icke hade
någon rättighet, men, stackars »gamla människa», vi ska’ va’
rättvisa mot henne också; huru får hon icke rent arbeta ut
sig hos oss andra med »arfsynd» och »verksynd» och all
möjlig dålighet, huru väl kan hon inte därför behöfva att
pusta ut en smula i en ren, jungfrulig själ i lifvets
morgonväkt, då endast Paradisfåglar sjunga i ungträden och
ormarne ännu ej med sina ringlar brutit sönder morgondaggens
sköra slöja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
