Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - En allas vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin hvita halsduk och nedkallade Guds välsignelse öfver
länsmansfrun, som fått en sådan himmelens nåd att kunna väl
använda Guds gåfvor.
Men jag kom händelsevis att stå vid den salsdörr’n, som
vette åt köket, och den stod på glänt, och där stod Kajsa
på Gatebacken i stort köksförkläde och svettades och sken
och log, ty det var hon, som stod för hela kalaset.
Se’n blef häradsskrifvar’ns äldsta dotter sjuk i
hjärninflammation, och doktorn sa’ att hade inte Kajsa i nio veckor
setat vid sängfoten, oaflåtligen vakande öfver den sjuka,
ljudlöst tillfredsställande hennes minsta behof och noggrant
följande läkarens föreskrifter, så hade man snart fått granrisa där
på gården.
En gång skulle biskopen dit och hålla visitation där i
församlingen och viga in en ny predikstol med lagens taflor,
tron, hoppet och kärleken samt det allseende ögat,
alltsammans i prima förgyllning till 2,50 pr sträckfot, och då hade
Kajsa för fyra riksdaler klädt kyrkan så grann, bara med
granbuskar och ängbollar, att hans högvördighet vid
middagen talade med prästgårdsmamsellerna om »väna händer, som,
ledda af den fint bildade kvinnans smak, konstnärligt
smyckat Zions gårdar».
Visserligen gick där också ett fult rykte om Kajsa i
bygden, som sa’ att hon »trollade» lite till husbehof, men det
var i verkligheten inte värre än att hon då och då sålde för
en sex eller åtta skilling »töckefrö» till någon stackars flicka,
hvars fästeman ville öfverge henne. Detta frö tillika med nio
trådar af sitt intimaste plagg skulle flickan på lämpligt sätt
söka få den vankelmodige älskaren att förtära, och sedan
kunde hon vara säker på att han »aldrig skulle titta på
andra töser».
När det var fråga om att gräfva brunnar, då var det
godt att ha Kajsa att lita till. I Smålands stenbundna, starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
