Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - En allas vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kuperade mark händer det ofta, att man vid ett sådant
företag antingen inte alls får vatten eller också stöter på
berghällar, som tarfva ett dyrbart arbete. Men för en kaka bröd,
en korf och tre daler i pengar tog Kajsa och skar en
konstig klyka ur en hassel- eller pilbuske, gick sedan öfver
marken, där man ville ha brunnen, bärande klykan framför sig,
och där denna då af sig själf(!) vippade ner, där behöfde
man inte gräfva långt efter godt och rikligt dricksvatten.
Tydligen hade Kajsa med sin i allmänhet öppna blick för
naturen noga aktgifvit på markens beskaffenhet, och en lång
erfarenhet hade satt henne i stånd att ge anvisningar, som
sällan eller aldrig slogo fel, men en så enkel sak skulle
hennes vänner inte trott på, och därför fick hon lof göra lite
»konster» också.
Att läka benbrott, bota för »villarpaskott» och försona
ett par oeniga makar, allt var hvardagsgöra för Kajsa, ty
om allt detta och mycket mera tillitades hon ständigt; dock
återställde hon hellre ett smalben än den störda harmonien
inom ett äktenskap, »ty», sade hon, »ben ä’ ben, men
människohjärtat ä’ ofta värre än en gråsten».
En sextondelsbonde inifrån socknen, där di inte hade
några tidningar och därföre voro fasligt gröna i politiken,
frågade en gång fjärdingsmannen på fullt allvar, om det inte
kunde gå an att göra Kajsa — till häradets riksdagsman;
men då sa’ fjärdingskarlen, hvilken såsom landsstatstjänsteman
hade litet reda på grundlagen, att »nog hade de fler
käringar än Kajsa på riksdagen, men de finge inte lof bära
blårutiga bomullskjolar», och därmed var kvinnans politiska
kandidatur stukad där i församlingen.
Trägen praktik och små lefnadskostnader hade, oaktadt
den ringa betalningen för hennes tjänster, gjort Kajsa till
hvad man kallade en »tät gumma», och så till åren hon var
då jag gjorde hennes bekantskap, hade hon ännu friare, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
