Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I svenska bondehem
- De gamla taga »undantag»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De gamle taga “undantag“.
Bland småländske småbönder är ingen regel
allmännare än »undantaget».
När farsgubben i höstas skulle le’ till marknads, tog
den rödgrimlete stuten honom på hornen och kastade honom
i vägdiket; när gubben skall upp och »ottetröska», streta de
gamla, styfva lederna emot alldeles förfärligt, och när den
rara potatisgröten kom på bordet i förrgårs kväll, kunde
gamlingen, som annars alltid var rask till gilles, knappast äta ut
fjärdedelen af kannefatet.
Petter, äldste sonen, ser att farsgubben börjar tackla af,
men det vållar honom inte stor oro; han vet, gudskelof, sina
skyldigheter såsom tronarfvinge till herrskareplatsen öfver ¼
mantal, öfver 80 å 90 tunnland getapulianska enbuskar med
små, oregelbundna åkerlappar här och hvar, och eftersom den
gamle själf icke kommer sig för med att väcka ämnet, så tar
Petter en betänksam min på sig, torkar skeden mot
byxbenet, tar sig med tröjärmen ett slag öfver näsa och mun,
harklar sig och börjar:
— Det begynner å bli skräp med er, far.
Den gamle, som på sistone gått och hört en och annan
kolportör, mest för att kunna slinka ifrån en half dag då och
då, suckar och svarar tålmodigt:
— Hå hå, ja ja, mänskan, af kvinna född, lefver en liten
tid, blomstrar och faller af; jag blir 67 år te ätterhösten.
— Ja, må säj dä, ni behöfde allt att komma te ro, och
blir det före i vinter, så kunde vi nog ha tid att knoga ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0252.html
