- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen. I svenska bondhem /
398

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Lilla Greta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omärkligt vuxit upp till en vacker flicka. Hälsan och lifvet ute i
Guds fria natur hade vunnit seger på potatisen, sill-laken och
det knappa brödet; den lilla kroppen hade mognat och de
smala armarna blifvit runda.

— En sak vell ja si däj, Greta!

— Hocken då, mor? snyftade flickan.

— Jo, för Guss sköll skäm inte ut däj därinne! Akta däj
för karfolk, gräbba. Jaja, du vell nock inte göra dina gamla
föräldrar en så stor sorg, för då ...

Här afbröt en strid tåreström mor Stinas förmaningar,
och Greta, som till en början rakt inte begripit mor, stämde
in af alla krafter och lofvade att alltid tänka på far och mor
och hvad prästen sagt den vintern hon gick och läste.

Och så var ungen flugen ut ur det fattiga boet, och till
middagen skars där en skifva bröd mindre än förut på Sjöbo.

*     *
*



På nya, granna hus göra tre år inte så litet. Inne i staden
växa gatorna ut och skiftar allting gestalt på tre år. Tre år
ute i det brusande världslifvet låta rikedomar försvinna och
millionärer växa upp, göra storheter och krossa existenser.
Tre år äro nog att skapa en operastjärna af en liten rädd
och tafatt konservatorieelev med gänglig figur och för långa
armar. Tre år kasta ofta i maktlös overksamhet politikern,
som hade kammarens öra och såg ut i världen öfver böjda
ryggar.

Men på den murkna, gråa stugan i Sjöbo hade tre år
föga förmått. Den lutade litet mera, plåsterlapparna på rutorna
voro några fler; det var alltsammans. Körsbärsträdet hade
vuxit och krusbärsbuskarna blifvit mera risiga, blåsten hade
rifvit upp takryggen på ladugården en smula och »stättan»
hade gärdats om. Annars var allt sig likt. Gamla ekan
läckte nog värre än någonsin, men de stora, flata stenarna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free