Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - När far tröt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som det var, vinkade han med handen och alla samlades
omkring bädden, för det var på middagsrasten.
— Konvenalskatten ligger ålagder i kistelerken, så den
ska ni inte oroa er för, tyckte Ola.
Sönerna talade om arbetet och kreaturen och frågade sig
för om ett och annat.
— I har väl tänkt å ha korn ätter pärerna på Halsåker,
far? kunde Salomon spörja.
Då ljusnade Olas skrumpnade drag. Vinken om att han
ej mera skulle finnas att fråga, då kornjorden skulle redas,
krossade ej denna trygga själ, som så länge tagit arla- och
serlaregnet, lyckoår och missväxt, sorg och glädje direkt ur
Fadershand. Men att allt skulle gå på Brogård som han
tänkt och i de gamla hjulspåren, när han ej mer fanns till,
den tanken göt en obeskriflig frid i hans domnande sinne;
det var lön nog för det långa, mödosamma lifvet med så
mycken sträfvan, så föga af hvad man i världen anser för
glädje.
Men finnes det väl något, i hvilket människorna misstaga
sig så mycket, som i fråga om hvad glädje egentligen är?
En morgon, då vårsolen sken till på Brogårds fönsterrutor,
hade far gått bort, tyst och stilla, som han lefvat, utan något
rörande farväl, men också utan att ha förgätit att göra och
säga något, som kunde vara af nytta för hustru och barn
och Brogårds hemman.
Arbetsslitet lämnar ej stor plats åt yttringar af ömma
känslor, mor Sissas och lillgräbbans tårar torkade snart, de
gifta döttrarnas ännu fortare och sönernas allvar vid grafven
vek för lifvets många bestyr.
Men hvar gång de i någon gömma och vrå på gården
varsnade spår af fars omtanke: en bundt bastrep här eller en
snuskutting fylld med på vinteraftnarna täljda räfspinnar där,
torra, sköna hjulekrar och »bågor» till höskörden i förlag, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
