Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konduktörens berättelser - Vårsol i snöstormen - När Stora-Mia spelade Guds försyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
släkting, fattig som hon själf. Kanske till en rikare
anförvandt och bli »den fattige kusinen», hemmets askunge.
Men huru som helst; säkert är, att det kommande stod
framför henne i ett skärare, gladare ljus än då hon steg på
i Stockaryd morgonen förut.
Och då vimlet var som starkast vid stationen, dessa
minuter af rusning, innan hvar och en hittar »sina» efter ett
bantågs ankomst till en stor station, då stodo de två ett
ögonblick stilla å perrongen, och då jag drog upp fönstret i
kupén bredvid, lutade han sig mot henne med blossande kind
och strålande blick och hviskade tyst om någonting, som skulle
ske »till våren».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
