Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokfruns iakttagelser - En middag, som aldrig blef äten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frun frågade honom om bå’ ett och annat, men han bara sa:
»Som vanligt, kära du, som vanligt, kära du!»
Men frun var sig lik och barnen var glada, och hvad
hjärparna beträffar, så tror jag att kungen kan ha råkat på
att få äta sämre, och till den blandade kötträtten hade vi en
späd, skön skinka, som legat i vin, så att när en bara gick
förbi ’na, var det som di tatt korken ur en ådekolångsflaska.
Men hvad i all världen hjälper väl sådant när herren
finner stunden vara inne!
Klockan half fem skulle där ätas, och det är både sent
och fint i Nålköping, fast jag vet nog att i stora städer finnas
de som äta fem i hvardagslag, men inte för jag tror att det
är bra för magen.
Hon blef kvarten öfver och så slog hon fem, men
direktören, bankkamreraren och revisorerna kom inte. Där voro
några andra bjudna också och de hade gått där och väntat
sen half fem. Direktörskan var ju ett fint fruntimmer, som
ingenting lät märka, men hon var ute hos mig två gånger
och jag förstod, att första gången var hon orolig för fisken,
men andra gången nästan mest för direktören.
Slutligen kommer Sjöberg, bankvaktmästaren, och ber att
få tala med frun, men innan di hinner att säga ett ord, så
kommer postmästare Markström, som nu står för banken och
som på den tiden var en sorts hjälpdirektör eller suppleant
di kallar, och knuffar undan Sjöberg och tar in direktörskan
i barnkammaren. Medan de äro därinne kommer kamrer
Esting och hviskar lite vid gästerna, och efter hvad
kammarjungfrun sa, ble di då bleka som lik och rusar ut i tamburen
och tar sina rockar och ger sig i väg utan att ta afsked.
Klockan half sex är fisken så förstörd han kan bli och
de telefonerar från konditorns och vill veta bestämdt när
vi vill ha glacen, och ännu har inte postmästaren talat slut
med frun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
