Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundrakronas lefnadslopp - Hvad kamraterna i kassahvalfvet berättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hörde huru älskade och efterlängtade vi voro öfver hela
jordens rund.
— Jag var en bland jämnt hundra mina likar, som ryckte
en ung man från den kvinna han älskade och som älskade
honom tillbaka med hela sitt rika hjärtas värme, hviskade en
ärevördig tusenkrona och sträckte sig stolt i skrynklorna.
— Jo jo, sådant händer oss af högsta valören, nickade en
tusenkrona ur packen bredvid.
— De hade varit trolofvade i åtta år och börjat samla
till sitt lilla bo och kunde redan i fjärran skönja dagen, då
de skulle äga hvarandra. Men så kom min härskarinna i hans
väg med ryktet om mig och mina nittionio kamrater.
»Hundratusen, hundratusen!» sjöng det i hans öron natt och dag, och
den fattiga fastmön glömdes, och min härskarinna blef hans
brud, och mig fick han af svärfar till själfva bröllopsresan.
— Nå hos honom blef du inte gammal?
— Nej, och inte mina kamrater heller. Sju år efteråt, då
jag låg i plånboken hos en rik man, fick jag plötsligt höra
min förre husbondes röst i rummet. Stämman var skälfvande
och svag, och han bad min herre om en liten hjälp, ty allt
vore förbi för honom. Och när min herre tog upp och gaf
honom ett par tior, såg jag öfver plånbokskanten hur usel
och fattig han såg ut, ändå han fick så bra betaldt när han
sålde sig.
— Kvinnor sälja sig ännu billigare. Tre stycken ha fallit
bara för mig, mumlade en hundrakrona i packen alldeles
bredvid oss.
— Åhja, så’nt händer äfven med vår valör, sa själfbelåtet
en skrynklig femtia på hyllan midt emot.
Då skrattade det till i tiornas hörn, och en gammal
riksbankstia sträckte sig ut ur packen och hväste:
— Äfven jag, så ringa jag är, har dock räckt till att köpa
en kvinna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
