- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen. Konduktörens berättelser m. fl. /
634

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundrakronas lefnadslopp - I kärlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hundrakronan ser så fin och förnäm ut! Hon har kommit
till slant efter slant. Det mesta har jag snillat undan på
hushållspengarna, men du har ju inte mått illa ändå? Och så
den där fasligt dyra hatten i våras; den fanns aldrig till utan
i lille mannens inbillning. Det var bara banden på den
gamla, som ändrades, och den gula blomman och lilla plymen,
som sattes till; där fick jag elfva kronor. Och så kan jag,
som du vet, måla rätt snällt på glas, och bokhandlarn tog
emot ... ja, nu skrifver du väl redan i morgon efter ditt kära
tyska verk? O, du vet inte, hvad detta gjort mig för glädje!

— I morgon! Nej, jag skrifver ännu i kväll. Du kära,
lilla älskade hustru, hur skall jag kunna löna all din kärlek,
och tacka dig, som jag bör!

Och så skref han ännu samma kväll:

        »Kära mamma!

Din Alma har i afton lagt ännu ett bevis till de många,
att hon är jordklotets härligaste, kärleksfullaste, oförståndigaste
lilla kvinna. Kan du tänka dig! Hon har i ett helt år gått och
pinat sig och sparat och försakat och gått klädd som ett spöke,
fast jag, mitt blindstyre, inte sett någonting, bara för hennes
gudomliga ögons skull. Och skälet? Jo, för att spara hop
närslutna sedel och ge mig den till något, som jag var dum
nog att en gång i hennes närvaro säga mig önska, något,
som jag alls inte behöfver eller vill ha, nej, jag försäkrar att
jag inte vill ha det nu.

Men du, kära mamma, med din lilla knappa pension, du
har många små behof, som, huru blygsamma de än äro, ofta
få stå tillbaka och bli ouppfyllda.

Tag nu den hundrakronan som julklapp från den bästa
bland döttrar, den kärleksfullaste bland hustrur, och tag mitt
hjärtas varma tack till mitt sista andetag för den ängel i
kvinnohamn, du skänkt din varmt tillgifne

                                         Wilhelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free