Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundrakronas lefnadslopp - »Inom familjen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fången sprang upp som en fjäder, sneglade ut genom
fönstret, lämnade alldeles sin förra fräcka och hånande ton
samt talade brådskande:
— Och nu till affärerna. Ni har bedragit och svikit
min mor och kommit henne att sörja sig till döden; jag har
krossat en ruta ... det är allt. Mördare och inbrottstjuf!
Tar man vår olika uppfostran i betraktande, så har jag just
inte urartat. Fort hit med några sedlar och låt mig gå. Ni
skulle kunna hitta på att glömma mig i ert testamente.
— Jag har skickat bud ... länsmannen kommer ...
— Hitta på något! Är ni så ovan vid lögn, ni? Måtte
legat af er sen ni ljög för Greta Björk!
Baronen gick fram till chiffonieren, tog en hel grabbnäfve
i tiornas hög och kastade åt vagabonden. Denne strök
vårdslöst ned dem i sin tröjficka.
— Ett ord åt edra tjänsteandar, om jag får be! Jag
skulle inte tycka om att gå härifrån med ett skott i skrofvet.
Baronen ringde och hviskade några ord i örat på den
tillskyndande Bergman. Vagabonden satte hatten fastare på
det svarta, tofviga håret, klef fram ett steg och lade fingrarna
på mig samt hviskade med sin förra, hånfulla ton:
— Den här smutsiga, plåstrade lappen passar inte i en
fin herres myntsamling. Den tar jag på köpet, för ingen vet
om jag mer får tillfälle att hälsa på. Blif inte ond! Herre
Gud, den stannar ju ändå inom familjen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
