- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen. Konduktörens berättelser m. fl. /
667

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundrakronas lefnadslopp - Brott och straff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

unga juristfröna voro åt sig själfva lämnade. Men ej heller
alltid då detta var fallet, voro de glada och lifvade; ibland
sutto de tröga, glåmiga och fåordiga, ändå allvarsammare än
när gamlingen var med på kansliet, och då hördes blott
fåstafviga yttranden, såsom:

— Styf gask i går kväll.

— F—n så ondt i håret i dag.

— Du satt i otur hela kvällen, tror jag.

Och så raspade pennorna åstad lite igen, förstås, och
behöfdes där charta sigillata, så hade notarien H. nyckeln till
kassaskåpet där de lågo.

— F—n så konstig idé af gubben att ha kartorna där
alla pengarna ligga. Otrefligt att gå och rota där. Tänk
om han räknar fel och surfvar ihop’et för sig, och så vi ha
haft nyckeln, tyckte H. emellanåt.

Men det kom en afton, då han inte tyckte så, då han
med svettig panna och håret klibbigt och rufsigt stod vid
half tolftiden och fubblade på kassaskåpets dörr med darrande
hand. Jag trodde de blodsprängda ögonen skulle trilla ur
hufvudet på honom, då han fick upp dörren och grep i
sedlarne med fuktiga fingrar.

— Store Gud, hvad gör jag! mumlade han och drog
handen tillbaka.

Så rätade han upp sig, räknade till sig några af oss och
hviskade:

— Dumheter! Jag har ju nyckeln och jag skall betala
och ...

Så stoppade han oss till sig och skyndade ett par gator
bort och steg in i ett mycket lifligt, rikt upplyst rum, där
sedlar rasslade, cigarrer glimmade och spriten doftade och där
det spelades högt, om stora summor, och bägarna emellanåt
höjdes för en gäst, som kallades »storfrämmande från konung
Bomans hof, tjänstgörande hofmarskalken hos prins Kille».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free