Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Doktorns kusk
- När döden klappar på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När döden klappar på.
En mil från vårt, den västre vägen, byggdes tredje året
jag tjänte hos doktorn ett stort, grant »missionshus»
di kallar, större än skolhusen ute i rotarna och med
riktig predikstol.
Ofta när vi reste där förbi om somrarna, då andra
människor hade så brådt med hö och säd så di inte hade tid
att vara sjuka en gång, alla invärtes åkommor voro alldeles
bortlagda och doktorn bara reste för att laga krossade
lemmar och syna själfmördare, kunde där midt i söckna veckan
sitta hundratals arbetsföra, starka människor i missionshuset
och sucka och sjunga och höra på Kalle skräddare hela Guds
långa da’n i det skönaste bergningsväder.
Vi brukade låta hästarne blåsa ut på en hög backe midt
för »Kalle skräddares kyrka», som världens barn också kallade
missionshuset. Och när di då hade rast därinne, kommo de
ibland ut till vägen i stora flockar.
En gång, när det regnat i fjorton dars tid i Augusti midt
i rågbergseln och så hade blifvit ett par granna dar, men
där var lika mycket folk i missionshuset, som där brukade
vara på det stora månadsmötet, kunde doktorn inte hålla sig
utan sade:
— Hör ni, god vänner, jag tror bestämdt vår Herre
skulle tycka bättre om ifall ni i dag tittade om edra rågfält
en smula.
Men då var där genast en käring, som skrek:
— »Ett är nödvändigt.» Vi samla egodelar »de där icke
rost och mal förtära eller tjufvar grafva efter», som där står
skrifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0221.html
